Försvarsmakten bekräftar hårresande oro

2023 02 21

Nato riskerar att bli indraget i ett storkrig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina eskalerar.

– Kriget i Ukraina är fruktansvärt. Det kan också bli storkrig mellan Nato och Ryssland. Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske.

Så sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju förra veckan.

En uppfattning som nu får stöd av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, myndighetschef för svenska Försvarsmakten.

– På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen, säger han i SVT:s 30 minuter.

Kärnvapen största hotet

Enligt Micael Bydén är det massförstörelsevapen som är det största hotet för eskalering, och han hänvisar till Vladimir Putins uttalanden som insinuerat om att det finns mer – och värre – att hämta från den ryska krigsmaskinen.

Förra veckan bekräftade Rysslands diktator att hotet om kärnvapenkrig har ökat.

– Ett sådant hot växer, det skulle vara fel att dölja det, varnade han för enligt CNN.

Dagen efter trappade han upp stämningen ytterligare med ett uttalande på en pressträff hur Ryssland reagerar om de själva utsätts för en kärnvapenattack av ett annat land.

– Då kommer de att utplånas från jordens yta, svarade Putin.

Allvarligt läge

För Sveriges överbefälhavare har världen hamnat i en mycket allvarlig situation.

– Ja, men har man inte insett det allvarliga läget med hur det har sett ut fram tills nu, och om det var det här uttrycket från generalsekreteraren som fällde avgörande: då är det hög tid att man förstår det, säger Micael Bydén till SVT.

"Putin har förändrats"

I samma intervju som Jens Stoltenberg uttryckte sin fruktan för storkrig berättade han också att Putin förändrats de senaste åren.

– Den Putin vi har upplev de senaste åren, speciellt efter annekteringen av Krym 2014, är en mycket mer aggressiv Putin. En Putin som har en helt egen verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Jag tänker bland annat på påståendena om nazister i Ukraina, alla övergrepp mot ryssar och att Ukraina inte är en stat, sade generalsekreteraren till norska NRK.

LÄS MER: Natochefen fruktar storkrig

LÄS MER: Vansinneshot från Putin

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen