SVERIGE: Uppfriskande nyheter från Folkhälsomyndigheten

2023 01 20

Efter en hård vinter med hög smittspridning av luftvägssjukdomar har läget vänt.

Spridningen av såväl RS-virus som covid-19 och influensa minskar i samhället, meddelar Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

– Smittspridningen minskar i princip hela landet, vilket tyder på att toppen har passerats för den här gången, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Stabsläge och massivt tryck

Nyheterna kommer efter att sjukvården varit högt belastad, inte minst under december månad, på grund av hög smittspridning.

Sjukhus gick upp i stabsläge, föräldrar uppmanades att hålla sina barn hemma och på barnakuten rådde ett massivt tryck i början av året.

– De har en jättetuff situation, sade Maria Taranger, områdeschef på Sahlgrenska sjukhuset, 5 januari och konstaterade att både äldre och yngre sökt vård för RS-virus.

På väg ned

Nu är smittspridningen istället på väg ned.

Statistik för de senaste två veckorna ligger till grund för de positiva nyheterna.

– När det gäller covid-19 så minskade antalet bekräftade fall med omkring 35 procent totalt sett, och bland personer på särskilda boenden och inom hemtjänsten var minskningen nästan lika stor, framhåller Folkhälsomyndigheten.

– Statistiken som nu presenteras tyder på att spridningen av covid-19 fortfarande pågår, men är på ungefär samma nivåer som i mitten av november innan smittspridningen tog fart.

Upp till 40 procents minskning

När det gäller spridningen av influensa har fallen minskat med ungefär 40 procent.

Motsvarande siffra för RS-virus är en minskning på 20 procent, där toppen för barn under fem år nåddes vecka 51 och antalet fall har mer än halverats därefter.

Samtidigt lyfter myndigheten ett varningens finger för att det fortfarande finns skäl att vara försiktig.

– Det finns en risk att smittspridningen tar fart igen. Effekten av att människor träffas mer igen efter att ha återgått till skola och arbete efter ledigheterna ser vi först om några veckor, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Påminner om vaccinering

Folkhälsomyndigheten lyfter även fram det är viktigt att alla som rekommenderas att vaccinera sig mot covid-19 och säsongsinfluensa också gör så, samt tar de påfyllnadsdoser som erbjuds.

– Det är också viktigt att den som är sjuk med symtom på luftvägsinfektion stannar hemma och undviker nära kontakt med andra.

Foto: E. Hu

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen