SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 11 28

Kina, Iran och Ryssland.

Det är länderna som främst hotar Sveriges säkerhet.

Det bekräftar Daniel Stenling, chef för konstraspionage på Säpo, i SVT:s Morgonstudion.

– Vi har sett en ökning kring framförallt svensk innovation och företagande, exportindustri och avancerad teknologi, från Ryssland men även Kina och Iran, säger han till tv-kanalen.

Intresserar sig av flera saker

De utpekade staterna uppges intressera sig för information inom spridda områden.

Från rysk sida riktas intresset mot hela svenska samhället, Sveriges territoriella frihet och militära samt civila totalförsvarsfrågor, uppger Daniel Stenling.

Men Ryssland är inte ensamma.

Kina och Iran bedriver även olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.

Tillsammans med Ryssland är staterna främst intresserade av information om exportindustrin och teknologi, rapporterar Säpo.

Staterna uppges även söka information om hur svenska beslutsfattare ställer sig i frågor rörande EU och Nato.

Håller koll på oppositionella

En annan stor del av diktaturenas underrättelseverksamhet i Sverige är kartläggningen av oppositionella aktörer på svensk mark.

Diktaturerna jobbar ständigt för att tysta kritiska röster – även i Sverige.

–  Personer som befinner sig i Sverige som Kina, Ryssland eller Iran uppfattar som ett hot mot det sittande styret i det här länderna. Då är man intresserad av att kartlägga deras liv och ibland tysta de här oppositionella rösterna, säger Daniel Stenling till SVT.

Säkerhetspolisen har tidigare betonat att Kina, Ryssland och Iran utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. 

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], sa Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg i mitten av mars.

Två uppmärksammade fall

Under de senaste veckorna har två fall av misstänkt spionage mot Sverige fått stor uppmärksamhet.

Den 11 november åtalades två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Tolv dagar senare, den 22 november, slog Säkerhetspolisen till mot ett par i Stockholmsområdet. Säpo fick hjälp av Polismyndigheten och Försvarsmakten i insatsen mot parets villa. En man och en kvinna greps.

I fredags meddelade Säpo att mannen häktas för olovlig underrättelseverksamhet. En person misstänks för medhjälp.

– Misstankarna rör olovlig teknikanskaffning där avancerad teknologi ska ha förts över till Ryssland för att användas i militärt syfte. Det som ska ha inträffat drabbar ytterligare ett land, USA, uppger Säpo.

Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Sverige ska inte vara en plattform för främmande makt att bedriva olovlig underrättelseverksamhet. Misstankarna rör allvarlig brottslighet. Främmande makt skyr inga medel för att stjäla eller komma över kunskap och avancerad teknologi, framhåller Daniel Stenling i ett pressmeddelande.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen 


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen