Åtalas för grovt spioneri mot Sverige

2022 11 11

Två bröder åtalas misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Bröderna riskerar livstids fängelse, rapporterar Aftonbladet.

I åtalet framgår det att bröderna har "gemensamt och i samråd, under perioden 28 september 2011– 20 september 2021 inom riket bl.a. i Stockholmsområdet, gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

De misstänkta personerna greps i september respektive november 2021 och har suttit häktade sedan dess. En av dem misstänks förutom för grovt spioneri också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppger Säkerhetspolisen.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger chefsåklagare Per Lindqvist.

Anställd på Säpo

Den ena av de två åtalade var mellan 2014 och 2015 anställd vid Säkerhetspolisen. Tidigare arbetade han vid Försvarsmakten.

– Det är under dessa anställningar som det misstänkta anskaffandet ska ha skett. Syftet har varit att gå främmande makt tillhanda, i detta fall Ryssland, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Den misstänkta brottsligheten är en risk som varje säkerhetstjänst är väl medveten om, även om vi gör allt för att motverka den. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt som lägger ner omfattande resurser på att komma över information om verksamheten, säger Anders Kassman, avdelningschef vid Säkerhetspolisen.

Förundersökning 2017

En förundersökning mot den tidigare Säpo-anställde inleddes redan 2017 under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett myndigheten bättre förutsättningar att vidta åtgärder kring det egna säkerhetsarbetet. Tillsammans med Försvarsmakten och med stöd av bland andra Försvarets radioanstalt (FRA) har Säkerhetspolisen samtidigt arbetat intensivt för att utredningen ska leda fram till ett åtal, skriver Säpo.

Nekar till brott

Männen nekar till brott.

– Beträffande vad min huvudman är åtalad för tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett, han har genomgående efter bästa förmåga försökt lösa svåra uppgifter på bästa tänkbara sätt, säger Anton Strand, den ena mannens försvarsadvokat, i ett pressmeddelande.

Flera länder bedriver spionage

Säkerhetspolisen understryker att flera länder bedriver spionage och annan säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

– Varje dag pågår angrepp och aktiviteter för att stjäla information och stärka den egna staten. Ryssland är ett av dessa länder och landet har en hög förmåga till inhämtning från såväl mänskliga källor som genom teknisk inhämtning, uppger myndigheten.

Text: Redaktionen


JUST NU: EU planerar jättehöjning – SD kräver svenskt veto

2025 07 16

EU-kommissionen vill öka unionens budget ordentligt.

Kommissionen föreslår att EU:s nya långtidsbudget ska uppgå till 1 700 miljarder euro för åren 2028–2034, rapporterar Politico som tagit del av ett utkast på förslaget.

– Siffran skulle innebära att de totala utgifterna skulle stiga till 1,23 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkoms, jämfört med dagens 1,1 procent, rapporterar tidningen.

Sverige går emot

Den svenska regeringen har kommenterat EU:s nya långtidsbudget.

Enligt uppgift vill regeringen se en smalare budget än det nuvarande förslaget. Sveriges ståndpunkt är att budgeten ska uppgå till cirka 1,0 procent av EU-ländernas BNI.   

– Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget.

– Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.

Det skriver statsminister Ulf Kristersson (M), EU-minister Jessica Rosencrantz (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en debattartikel i Di.

Sverige är inte ensamt om att höja ett varningens finger.

Flera länder – däribland Tyskland, EU:s största och mest inflytelserika ekonomi – har varnat för att utöka unionens budget i en tid då väljare i allt högre grad vänder sig till populistiska och EU-kritiska rörelser.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

SD kräver svenskt veto

Sverigedemokraterna har också gett sig in i debatten.

Partiet kräver att regeringen lägger in ett veto mot budgeten om den inte gynnar svenska intressen.

– Svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, skriver SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers på X.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej 

Foto: Betexion resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Viktor Orbán bestört – kräver att hela Europa rycker in

2025 07 16

Ungerns premiärminister Viktor Orbán rasar mot Ukraina.

En 45-årig ungersk medborgare hemmahörande i Ukraina påstås ha misshandlats till döds efter att ha vägrat gå med i den ukrainska armén.

Det hävdar den ungerska regeringen, rapporterar Euronews.

Nu är premiärminister Viktor Orbán rasande.

Han kräver att hela EU agerar med sanktioner mot ukrainska tjänstemän som konsekvens.

– Den ungerska regeringen har tagit initiativ till att de ukrainska ledarna som är ansvariga för dödsfallet ska sättas upp på EU:s sanktionslista för brott mot mänskliga rättigheter, framhåller Orbán på sociala medier.

Förnekar

Ukraina har med emfas förnekat anklagelserna.

Mobiliseringen har skett helt enligt lagen och 45-åringen dock av en blodpropp i lungan. Inga tecken på kroppsskada ska ha upptäckts, menar de ukrainska myndigheterna enligt Euronews.

Förklaringen duger inte för Ungern.

– Vi kommer officiellt att föreslå att alla ansvariga ukrainska militära ledare placeras på EU:s sanktionslista, framhåller Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó vid ett möte i Bryssel.

Varnar Ungern för ryktesspridning

I ungerska statliga medier rapporteras det att mannen ska ha misshandlats med järnrör under en tvångsmobilisering och dött tre veckor senare.

Händelsen uppges ha förvärrat de redan ansträngda relationerna mellan Ungern och Ukraina och i Budapest har den ukrainska ambassadören kallats upp.

– Ukraina avfärdade anklagelserna och identifierade mannen som Shebeshten Yosip Yosipovich, en ukrainsk medborgare. Eftersom Ukraina inte erkänner dubbelt medborgarskap betraktades han inte officiellt som ungrare, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Enligt Kyiv avbröt mannen sin militära utbildning och behandlades senare för akut stress inom psykvården. De ukrainska myndigheterna har även lovat en transparent utredning av händelsen och varnar Ungern för att sprida obekräftade och känsloladdade påståenden.

Motarbetar Ukraina konsekvent

Ungern och Orbán har länge motarbetat ett ukrainskt medlemskap i EU och har återkommande satt sig på tvären till EU-stöd för det krigsdrabbade landet.

Enligt premiärministern är dödsfallet “ytterligare ett bevis” på att Ukraina är “olämpliga” att godkännas som medlem.

Orbán har även varnat för en “ekonomisk och säkerhetsmässig katastrof” om Ukraina går med i unionen.

LÄS MER: Ungern avslöjat – historiskt larm om Natolandet

Foto: European Union 2024, Alain Rolland

Text: Redaktionen