SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 11 28

Kina, Iran och Ryssland.

Det är länderna som främst hotar Sveriges säkerhet.

Det bekräftar Daniel Stenling, chef för konstraspionage på Säpo, i SVT:s Morgonstudion.

– Vi har sett en ökning kring framförallt svensk innovation och företagande, exportindustri och avancerad teknologi, från Ryssland men även Kina och Iran, säger han till tv-kanalen.

Intresserar sig av flera saker

De utpekade staterna uppges intressera sig för information inom spridda områden.

Från rysk sida riktas intresset mot hela svenska samhället, Sveriges territoriella frihet och militära samt civila totalförsvarsfrågor, uppger Daniel Stenling.

Men Ryssland är inte ensamma.

Kina och Iran bedriver även olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.

Tillsammans med Ryssland är staterna främst intresserade av information om exportindustrin och teknologi, rapporterar Säpo.

Staterna uppges även söka information om hur svenska beslutsfattare ställer sig i frågor rörande EU och Nato.

Håller koll på oppositionella

En annan stor del av diktaturenas underrättelseverksamhet i Sverige är kartläggningen av oppositionella aktörer på svensk mark.

Diktaturerna jobbar ständigt för att tysta kritiska röster – även i Sverige.

–  Personer som befinner sig i Sverige som Kina, Ryssland eller Iran uppfattar som ett hot mot det sittande styret i det här länderna. Då är man intresserad av att kartlägga deras liv och ibland tysta de här oppositionella rösterna, säger Daniel Stenling till SVT.

Säkerhetspolisen har tidigare betonat att Kina, Ryssland och Iran utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. 

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], sa Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg i mitten av mars.

Två uppmärksammade fall

Under de senaste veckorna har två fall av misstänkt spionage mot Sverige fått stor uppmärksamhet.

Den 11 november åtalades två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Tolv dagar senare, den 22 november, slog Säkerhetspolisen till mot ett par i Stockholmsområdet. Säpo fick hjälp av Polismyndigheten och Försvarsmakten i insatsen mot parets villa. En man och en kvinna greps.

I fredags meddelade Säpo att mannen häktas för olovlig underrättelseverksamhet. En person misstänks för medhjälp.

– Misstankarna rör olovlig teknikanskaffning där avancerad teknologi ska ha förts över till Ryssland för att användas i militärt syfte. Det som ska ha inträffat drabbar ytterligare ett land, USA, uppger Säpo.

Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Sverige ska inte vara en plattform för främmande makt att bedriva olovlig underrättelseverksamhet. Misstankarna rör allvarlig brottslighet. Främmande makt skyr inga medel för att stjäla eller komma över kunskap och avancerad teknologi, framhåller Daniel Stenling i ett pressmeddelande.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen 


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen