SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 11 28

Kina, Iran och Ryssland.

Det är länderna som främst hotar Sveriges säkerhet.

Det bekräftar Daniel Stenling, chef för konstraspionage på Säpo, i SVT:s Morgonstudion.

– Vi har sett en ökning kring framförallt svensk innovation och företagande, exportindustri och avancerad teknologi, från Ryssland men även Kina och Iran, säger han till tv-kanalen.

Intresserar sig av flera saker

De utpekade staterna uppges intressera sig för information inom spridda områden.

Från rysk sida riktas intresset mot hela svenska samhället, Sveriges territoriella frihet och militära samt civila totalförsvarsfrågor, uppger Daniel Stenling.

Men Ryssland är inte ensamma.

Kina och Iran bedriver även olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.

Tillsammans med Ryssland är staterna främst intresserade av information om exportindustrin och teknologi, rapporterar Säpo.

Staterna uppges även söka information om hur svenska beslutsfattare ställer sig i frågor rörande EU och Nato.

Håller koll på oppositionella

En annan stor del av diktaturenas underrättelseverksamhet i Sverige är kartläggningen av oppositionella aktörer på svensk mark.

Diktaturerna jobbar ständigt för att tysta kritiska röster – även i Sverige.

–  Personer som befinner sig i Sverige som Kina, Ryssland eller Iran uppfattar som ett hot mot det sittande styret i det här länderna. Då är man intresserad av att kartlägga deras liv och ibland tysta de här oppositionella rösterna, säger Daniel Stenling till SVT.

Säkerhetspolisen har tidigare betonat att Kina, Ryssland och Iran utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. 

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], sa Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg i mitten av mars.

Två uppmärksammade fall

Under de senaste veckorna har två fall av misstänkt spionage mot Sverige fått stor uppmärksamhet.

Den 11 november åtalades två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Tolv dagar senare, den 22 november, slog Säkerhetspolisen till mot ett par i Stockholmsområdet. Säpo fick hjälp av Polismyndigheten och Försvarsmakten i insatsen mot parets villa. En man och en kvinna greps.

I fredags meddelade Säpo att mannen häktas för olovlig underrättelseverksamhet. En person misstänks för medhjälp.

– Misstankarna rör olovlig teknikanskaffning där avancerad teknologi ska ha förts över till Ryssland för att användas i militärt syfte. Det som ska ha inträffat drabbar ytterligare ett land, USA, uppger Säpo.

Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Sverige ska inte vara en plattform för främmande makt att bedriva olovlig underrättelseverksamhet. Misstankarna rör allvarlig brottslighet. Främmande makt skyr inga medel för att stjäla eller komma över kunskap och avancerad teknologi, framhåller Daniel Stenling i ett pressmeddelande.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen 


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen