SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 11 28

Kina, Iran och Ryssland.

Det är länderna som främst hotar Sveriges säkerhet.

Det bekräftar Daniel Stenling, chef för konstraspionage på Säpo, i SVT:s Morgonstudion.

– Vi har sett en ökning kring framförallt svensk innovation och företagande, exportindustri och avancerad teknologi, från Ryssland men även Kina och Iran, säger han till tv-kanalen.

Intresserar sig av flera saker

De utpekade staterna uppges intressera sig för information inom spridda områden.

Från rysk sida riktas intresset mot hela svenska samhället, Sveriges territoriella frihet och militära samt civila totalförsvarsfrågor, uppger Daniel Stenling.

Men Ryssland är inte ensamma.

Kina och Iran bedriver även olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.

Tillsammans med Ryssland är staterna främst intresserade av information om exportindustrin och teknologi, rapporterar Säpo.

Staterna uppges även söka information om hur svenska beslutsfattare ställer sig i frågor rörande EU och Nato.

Håller koll på oppositionella

En annan stor del av diktaturenas underrättelseverksamhet i Sverige är kartläggningen av oppositionella aktörer på svensk mark.

Diktaturerna jobbar ständigt för att tysta kritiska röster – även i Sverige.

– Personer som befinner sig i Sverige som Kina, Ryssland eller Iran uppfattar som ett hot mot det sittande styret i det här länderna. Då är man intresserad av att kartlägga deras liv och ibland tysta de här oppositionella rösterna, säger Daniel Stenling till SVT.

Säkerhetspolisen har tidigare betonat att Kina, Ryssland och Iran utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet.

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], sa Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg i mitten av mars.

Två uppmärksammade fall

Under de senaste veckorna har två fall av misstänkt spionage mot Sverige fått stor uppmärksamhet.

Den 11 november åtalades två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Tolv dagar senare, den 22 november, slog Säkerhetspolisen till mot ett par i Stockholmsområdet. Säpo fick hjälp av Polismyndigheten och Försvarsmakten i insatsen mot parets villa. En man och en kvinna greps.

I fredags meddelade Säpo att mannen häktas för olovlig underrättelseverksamhet. En person misstänks för medhjälp.

– Misstankarna rör olovlig teknikanskaffning där avancerad teknologi ska ha förts över till Ryssland för att användas i militärt syfte. Det som ska ha inträffat drabbar ytterligare ett land, USA, uppger Säpo.

Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Sverige ska inte vara en plattform för främmande makt att bedriva olovlig underrättelseverksamhet. Misstankarna rör allvarlig brottslighet. Främmande makt skyr inga medel för att stjäla eller komma över kunskap och avancerad teknologi, framhåller Daniel Stenling i ett pressmeddelande.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 24

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen