SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet

2022 11 28

Kina, Iran och Ryssland.

Det är länderna som främst hotar Sveriges säkerhet.

Det bekräftar Daniel Stenling, chef för konstraspionage på Säpo, i SVT:s Morgonstudion.

– Vi har sett en ökning kring framförallt svensk innovation och företagande, exportindustri och avancerad teknologi, från Ryssland men även Kina och Iran, säger han till tv-kanalen.

Intresserar sig av flera saker

De utpekade staterna uppges intressera sig för information inom spridda områden.

Från rysk sida riktas intresset mot hela svenska samhället, Sveriges territoriella frihet och militära samt civila totalförsvarsfrågor, uppger Daniel Stenling.

Men Ryssland är inte ensamma.

Kina och Iran bedriver även olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige.

Tillsammans med Ryssland är staterna främst intresserade av information om exportindustrin och teknologi, rapporterar Säpo.

Staterna uppges även söka information om hur svenska beslutsfattare ställer sig i frågor rörande EU och Nato.

Håller koll på oppositionella

En annan stor del av diktaturenas underrättelseverksamhet i Sverige är kartläggningen av oppositionella aktörer på svensk mark.

Diktaturerna jobbar ständigt för att tysta kritiska röster – även i Sverige.

–  Personer som befinner sig i Sverige som Kina, Ryssland eller Iran uppfattar som ett hot mot det sittande styret i det här länderna. Då är man intresserad av att kartlägga deras liv och ibland tysta de här oppositionella rösterna, säger Daniel Stenling till SVT.

Säkerhetspolisen har tidigare betonat att Kina, Ryssland och Iran utgör ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. 

– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot mot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], sa Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg i mitten av mars.

Två uppmärksammade fall

Under de senaste veckorna har två fall av misstänkt spionage mot Sverige fått stor uppmärksamhet.

Den 11 november åtalades två bröder misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Tolv dagar senare, den 22 november, slog Säkerhetspolisen till mot ett par i Stockholmsområdet. Säpo fick hjälp av Polismyndigheten och Försvarsmakten i insatsen mot parets villa. En man och en kvinna greps.

I fredags meddelade Säpo att mannen häktas för olovlig underrättelseverksamhet. En person misstänks för medhjälp.

– Misstankarna rör olovlig teknikanskaffning där avancerad teknologi ska ha förts över till Ryssland för att användas i militärt syfte. Det som ska ha inträffat drabbar ytterligare ett land, USA, uppger Säpo.

Säkerhetspolisen bedriver förundersökningen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Sverige ska inte vara en plattform för främmande makt att bedriva olovlig underrättelseverksamhet. Misstankarna rör allvarlig brottslighet. Främmande makt skyr inga medel för att stjäla eller komma över kunskap och avancerad teknologi, framhåller Daniel Stenling i ett pressmeddelande.

Foto: C. Whitehead resp J. Gadd

Text: Redaktionen 


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen