Terrorgrupp hotar Sverige

2023 09 11

– Sommarens koranbränningar visar omfattningar av västs krig mot islam.

Så lyder en del av den somaliska  terrorgruppens beskrivning av Sverige där man argumenterar för att fientlighet och hat mot islam tillåtits med hjälp av svensk lagstiftning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Hotar regeringsföreträdare

Hotet är riktat mot flera aktörer i Sverige – bland annat direkt mot regeringen då gruppen säger sig rättfärdiga våld mot svenska regeringsföreträdare.

Även polisen och svenska medier som bevakat sommarens koranbränningar pekas ut av organisationen.

Somalia tonar ned

Men i en intervju väljer samtidigt Somalias inrikesminister Ahmed Moallim Fiqi att tona ned de aggressiva hoten mot Sverige.

– De är symboliska och syftar till att man vill visa sig stark både inför den egna publiken och internationellt, säger han i en intervju med Ekot som varit i kontakt med ministern.

"Ta det inte bokstavligt"

Enligt den somaliska ministern är Al-Shabaab mycket försvagade hemma i Somalia då landets egna styrkor drivit bort dem från de södra och mellersta regionerna.

– Gruppen har aldrig utfört attacker utanför den afrikanska kontinenten och hoten som riktas mot Sverige ska därför inte tas bokstavligt, menar Ahmed Moallim Fiqi.

"Krigsförklaring" från al-Qaida

Al-Shabaab är inte den enda terrorstämplade organisationen som riktat direkta hot mot Sverige i efterdyningarna av koranbränningarna i år.

Libanesiska Hizbollah samt al-Qaida är två andra som uppmanat till attacker i Sverige.

Den senare är sannolikt mest ökänd för att ha legat bakom attackerna mot USA den 11 september 2001 som dödade drygt 3 000 personer.

I augusti menade chefsanalytikern på tankesmedjan Europa att al-Qaida genom sin kommunikation därmed förklarat krig mot Sverige och Danmark.

– Det här måste absolut tas på allvar, sade han till danska TV2.

Höjde terrorhotnivån

Den 17 augusti valde Säkerhetspolisen, Säpo, att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på den femgradiga skalan.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat, sade säkerhetspolischef Charlotte von Essen vid tillfället.

– Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål.

LÄS MER: Uppgifter: al-Qaida förklarar krig mot Sverige

LÄS MER: Al-Qaida sprider personlig information om svenskar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen