Terrorgrupp hotar Sverige

2023 09 11

Den islamistiska terrororganisationen Al-Shabaab hotar Sverige.

– Sommarens koranbränningar visar omfattningar av västs krig mot islam.

Så lyder en del av den somaliska  terrorgruppens beskrivning av Sverige där man argumenterar för att fientlighet och hat mot islam tillåtits med hjälp av svensk lagstiftning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Hotar regeringsföreträdare

Hotet är riktat mot flera aktörer i Sverige – bland annat direkt mot regeringen då gruppen säger sig rättfärdiga våld mot svenska regeringsföreträdare.

Även polisen och svenska medier som bevakat sommarens koranbränningar pekas ut av organisationen.

Somalia tonar ned

Men i en intervju väljer samtidigt Somalias inrikesminister Ahmed Moallim Fiqi att tona ned de aggressiva hoten mot Sverige.

– De är symboliska och syftar till att man vill visa sig stark både inför den egna publiken och internationellt, säger han i en intervju med Ekot som varit i kontakt med ministern.

"Ta det inte bokstavligt"

Enligt den somaliska ministern är Al-Shabaab mycket försvagade hemma i Somalia då landets egna styrkor drivit bort dem från de södra och mellersta regionerna.

– Gruppen har aldrig utfört attacker utanför den afrikanska kontinenten och hoten som riktas mot Sverige ska därför inte tas bokstavligt, menar Ahmed Moallim Fiqi.

"Krigsförklaring" från al-Qaida

Al-Shabaab är inte den enda terrorstämplade organisationen som riktat direkta hot mot Sverige i efterdyningarna av koranbränningarna i år.

Libanesiska Hizbollah samt al-Qaida är två andra som uppmanat till attacker i Sverige.

Den senare är sannolikt mest ökänd för att ha legat bakom attackerna mot USA den 11 september 2001 som dödade drygt 3 000 personer.

I augusti menade chefsanalytikern på tankesmedjan Europa att al-Qaida genom sin kommunikation därmed förklarat krig mot Sverige och Danmark.

– Det här måste absolut tas på allvar, sade han till danska TV2.

Höjde terrorhotnivån

Den 17 augusti valde Säkerhetspolisen, Säpo, att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på den femgradiga skalan.

– Hotbilden mot Sverige har successivt förändrats och attentatshotet från aktörer inom våldsbejakande islamism har under året ökat, sade säkerhetspolischef Charlotte von Essen vid tillfället.

– Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål.

LÄS MER: Uppgifter: al-Qaida förklarar krig mot Sverige

LÄS MER: Al-Qaida sprider personlig information om svenskar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen