UPPGIFTER: Al-Qaida förklarar krig mot Sverige

2023 08 15

Al-Qaida hotar Sverige och Danmark med attacker.

Den militanta islamistiska terrororganisationen har kommunicerat ett direkt hot mot de två länderna via sin officiella mediekanal As-Sahab, rapporterar danska TV2.

Hotet har bekräftats av Danmarks polisiära underrättelsetjänst (PET).

Bakgrunden är den senaste tidens koranbränningar i de nordiska grannländerna.

Vädjar om attacker: "En krigsförklaring"

I al-Qaidas meddelande uppges organisationen vädja om attacker mot Sverige och Danmark.

Enligt Jacob Kaarsbro, chefsanalytiker på tankesmedjan Europa, handlar det om en bestämd “krigsförklaring”.

Läget är allvarligt.

– Det är på den grova sidan (uppmaningarna till fientlighet, red. anm.). Det är inget som underrättelsetjänsterna bara kan sitta och lyssna på, säger han till TV2.

– Det här måste absolut tas på allvar, och det tas på allvar internt i PET. Det är något som kan ge al-Qaida en plattform igen.

Inte normalt

Danmarks underrättelsetjänst har inte velat ge några intervjuer.

I ett mejl kommenterar man enbart att man är “medveten” om al-Qaidas nya uppmaningar.

Men enligt Jacob Kaarsbro är hotets karaktär inte på normal nivå.

Han menar att det är en uppmaning till terrornätverkets anhängare att förbereda attacker mot såväl Danmark som Sverige.

– Det är sällan man ser något sådant här, säger chefsanalytikern.

Referens till Charlie Hebdo

I al-Qaidas meddelande hävdar organisationen att de nordiska länderna inte har lärt sig någonting efter Charlie Hebdo, den franska satirtidning vars redaktion attackerades 2015 med totalt tolv döda och elva skadade som följd.

– Med referenser till Charlie Hebdo är det en oroväckande uppmaning från al-Qaidas centrala ledarskap. Sen om de lyckas omsätta det är en annan fråga, om det är någon som lyssnar, säger docenten och terrorismforskaren Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan till Expressen.

Al-Qaidas meddelande

Så här lyder ett utdrag ur al-Qaidas meddelande enligt den danska statsvetaren Tore Refslund Hamming:

– Sverige och Danmark är två små, avskyvärda länder som inte utgör mer än två små prickar på världskartan, och deras befolkning uppgår inte ens till en tiondel av befolkningen i vår nation

– Islams folk i Sverige, Danmark och hela Europa – hämndens plikt har lagts på er.

Enligt Tore Refslund Hamming pekas ländernas intressen och framför allt diplomater ut som måltavlor.

Svenska säkerhetspolisen har inte gjort något officiellt uttalande efter nattens uppgifter.

LÄS MER: Säkerhetsläget: skarp uppmaning till allmänheten

LÄS MER: Säkerhetsläget förvärras

Foto: Ilzidedesigns

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen