MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Donald Trump går ut med varning till tv-kanaler

2025 09 18

President Donald Trump varnar amerikanska tv-kanaler.

På onsdagen kom nyheten att tv-stjärnan Jimmy Kimmels talkshow stoppas på obestämd tid från kanalen ABC efter reaktioner på Kimmels kommentarer om mordet på Charlie Kirk.

Nu går president Donald Trump ut med en varning till amerikanska tv-kanaler.

”Kanske borde tas bort”

På torsdagen har Trump fått frågor om vad han tycker om att ”Jimmy Kimmel Live” har stoppats.

Trump passar då på att varna de amerikanska tv-nätverken.

Tv-kanaler som ständigt kritiserar presidenten kan förlora sitt sändningstillstånd.

– De är 97 procent emot mig, de ger mig bara dålig publicitet, säger Donald Trump, enligt Newsweek.

 Han tycker därför att deras sändningstillstånd kan dras in.

– Jag menar, de får en licens, jag skulle tro att deras licens kanske borde tas bort, säger den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Trump frustrerad - "Han har verkligen svikit mig"

”Allt de gör är att slå mot Trump”

Trump menar att tv-kanalerna inte bör tillåtas att vara så kritiska mot honom som han anser att de har varit.

– När du har ett nätverk och du har kvällsshower och allt du gör är att slå mot Trump... Det får de inte göra, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Under en presskonferens med Storbritanniens premiärminister Kier Starmer kommenterade Trump också Jimmy Kimmel.

– Jimmy Kimmel fick sparken för att han hade dåliga tittarsiffror mer än något annat, och han sade en hemsk sak om en stor gentleman känd som Charlie Kirk, menar Donald Trump.

Har stoppats efter kommentar

Kimmels talkshow har pausats på obestämd tid efter att programledaren fällt en kommentar om mordet på Charlie Kirk som väckt starka reaktioner.

– Magagänget försöker desperat utmåla den här killen som mördade Charlie Kirk som något annat än en av dem och gör allt de kan för att vinna politiska poäng på det, sade Kimmel i programmet.

Kommentaren har väckt stor upprördhet. Men det har också avstängningen av Jimmy Kimmel.

Tv-kanalen ABC har bland annat anklagats för censur efter beslutet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk militärhelikopter har kraschat

Foto: Official White House Photo by Emily J Higgins

Text: Redaktionen