S metod att välja ny partiledare sänder Sovjetvibbar

2021 08 26

– Den här processen kommer vi att kunna klara ut ganska snabbt och enas kring en kandidat.

Det säger justitieminister Morgan Johansson, som själv är en av kandidaterna till att bli S nya partiledare, till SVT.

Han hänvisar vidare till valberedningen. Och överallt är det likadant – ingen vill uttala sig.

ANALYS

◾När Centern valde ny partiledare var det öppen kampanj och Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Lööf åkte land och rike runt och kampanjade.

◾När Vänstern valde Jonas Sjöstedt som partiledare så kandiderade även Hans Linde, Ulla Andersson och Lars Ohly som ville bli omvald.

◾När KD valde ny ledare efter Göran Hägglund så meddelande Acko Anckarberg, Jakob Forssmed, Penilla Gunther och Ebba Busch att de kandiderade.

◾Liberalerna valde en helt öppen process. Johan Pehrson, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni deltog i en rad spännande utfrågningar och debatterade i många veckor innan spännande medlemsomröstningar tog vid i distrikt efter distrikt.

◾När Miljöpartiet valde Märta Stenevi fanns det hela 8 olika kvinnliga kandidater innan valberedningen gav sitt förslag. Och även efter valberedningens förslag ställde flera kandidater upp i omröstningen på MP-kongressen.

Osunt i Socialdemokraterna

Men hos Socialdemokraterna går det annorlunda till. Det påminner om hur man väljer påve – tystnaden är total tills det slutligen stiger upp vit rök ur Sixtinska Kapellets skorsten.

I S finns en osund regel som innebär att ingen kliver fram och säger att man vill bli partiledare.

Får ej visa intresse

Inte ens om man tror sig ha jättemycket att bidra med och har drömt om möjligheten i många år så anmodas man tala om att man vill ställa upp. Nej, nej, nej. Tvärtom – man får absolut inte säga att man är intresserad. Det är nästan obehagligt. Jantelagen råder till 110 %. Du ska inte tro att du är något.

Hysch-hysch gäller

I stället är det tystnad, hyschande och gammaldags strikta förhållningsregler som gäller. Allt är så lågprofilerat att nästan ingen i allmänheten ens vet vem valberedningens ordförande är – trots att rollen är central i valet av ny ledare. Det är förresten ångermanlänningen Elvy Söderström som tidigare varit kommunalråd i Örnsköldsvik och riksdagsledamot för S.

Som gamla Sovjet

Det påminner inte bara om hur en påve väljs utan ger även vibbar till ledarvalen i gamla Sovjetunionen och Kina i dag. Ingen nämnvärd medlemsdemokrati. Och öppna primärval som i USA är inte ens att tänka på.

Sänder ohälsosamma signaler

Att öppet kandidera sänder viktiga signaler om att det värdefulla jobbet som partiledare är något fint, något att eftersträva. Socialdemokraternas modell sänder därför ohälsosamma signaler till allmänheten. Sverige behöver fler – inte färre – som visar att politik är viktigt och värdefullt.

Skadlig prioritering

Viljan att kompromissa ihop olika delar av partiet riskerar att gå före viljan till framgång i kommande val. I stället för att välja den kandidat som partimedlemmarna anser har störst chans att föra ut partiets politik och locka nya väljare så tycks det viktigare att Skånedistriktet inte känner sig bortknuffade. Eller att skogslänen hålls på glatt humör. Eller att Lenet; Stockholmsdistriktet, är med på båten.

Öppenhet behövs

Varför gör då S så här? Ja, öppna kampanjer behöver inte ge stor framgång. Titta på Liberalerna till exempel. Eller Labour med Jeremy Corbyn i Storbritannien. Eller på Republikanerna i USA. Öppna kampanjer kan sluta med att partiets slits sönder när kandidater tar heder och ära av varandra. Och historiskt sett har valberedningsmodellen resulterat i en hel del framgångar för S.

Kombination vore steg framåt

Men varför inte välja en kombination. Partiet skulle vinna på att ledande företrädare går ut och säger att de gärna leder partiet och i positiva ordalag argumenterar för sin sak och hur de vill förändra partiet i framtiden. Det skulle kunna göras utan att man officiellt lanserar någon formell kandidatur.

Därefter kan valberedningen välja sin kandidat baserat på en mängd komponenter som partimedlemmarna eller väljarna kanske inte själva väger in i valet av ny partiledare. Det vore en bättre modell än Sovjetvibbarna där inte en enda kandidat meddelar sitt intresse.

Läs också: M-KD-SD-väljarna har två S-favoriter

Läs också: Här är storfavoriten till att ta över

Läs också: Stefan Löfven avgår i höst

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="505"]

11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen