S metod att välja ny partiledare sänder Sovjetvibbar

2021 08 26

– Den här processen kommer vi att kunna klara ut ganska snabbt och enas kring en kandidat.

Det säger justitieminister Morgan Johansson, som själv är en av kandidaterna till att bli S nya partiledare, till SVT.

Han hänvisar vidare till valberedningen. Och överallt är det likadant – ingen vill uttala sig.

ANALYS

◾När Centern valde ny partiledare var det öppen kampanj och Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Lööf åkte land och rike runt och kampanjade.

◾När Vänstern valde Jonas Sjöstedt som partiledare så kandiderade även Hans Linde, Ulla Andersson och Lars Ohly som ville bli omvald.

◾När KD valde ny ledare efter Göran Hägglund så meddelande Acko Anckarberg, Jakob Forssmed, Penilla Gunther och Ebba Busch att de kandiderade.

◾Liberalerna valde en helt öppen process. Johan Pehrson, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni deltog i en rad spännande utfrågningar och debatterade i många veckor innan spännande medlemsomröstningar tog vid i distrikt efter distrikt.

◾När Miljöpartiet valde Märta Stenevi fanns det hela 8 olika kvinnliga kandidater innan valberedningen gav sitt förslag. Och även efter valberedningens förslag ställde flera kandidater upp i omröstningen på MP-kongressen.

Osunt i Socialdemokraterna

Men hos Socialdemokraterna går det annorlunda till. Det påminner om hur man väljer påve – tystnaden är total tills det slutligen stiger upp vit rök ur Sixtinska Kapellets skorsten.

I S finns en osund regel som innebär att ingen kliver fram och säger att man vill bli partiledare.

Får ej visa intresse

Inte ens om man tror sig ha jättemycket att bidra med och har drömt om möjligheten i många år så anmodas man tala om att man vill ställa upp. Nej, nej, nej. Tvärtom – man får absolut inte säga att man är intresserad. Det är nästan obehagligt. Jantelagen råder till 110 %. Du ska inte tro att du är något.

Hysch-hysch gäller

I stället är det tystnad, hyschande och gammaldags strikta förhållningsregler som gäller. Allt är så lågprofilerat att nästan ingen i allmänheten ens vet vem valberedningens ordförande är – trots att rollen är central i valet av ny ledare. Det är förresten ångermanlänningen Elvy Söderström som tidigare varit kommunalråd i Örnsköldsvik och riksdagsledamot för S.

Som gamla Sovjet

Det påminner inte bara om hur en påve väljs utan ger även vibbar till ledarvalen i gamla Sovjetunionen och Kina i dag. Ingen nämnvärd medlemsdemokrati. Och öppna primärval som i USA är inte ens att tänka på.

Sänder ohälsosamma signaler

Att öppet kandidera sänder viktiga signaler om att det värdefulla jobbet som partiledare är något fint, något att eftersträva. Socialdemokraternas modell sänder därför ohälsosamma signaler till allmänheten. Sverige behöver fler – inte färre – som visar att politik är viktigt och värdefullt.

Skadlig prioritering

Viljan att kompromissa ihop olika delar av partiet riskerar att gå före viljan till framgång i kommande val. I stället för att välja den kandidat som partimedlemmarna anser har störst chans att föra ut partiets politik och locka nya väljare så tycks det viktigare att Skånedistriktet inte känner sig bortknuffade. Eller att skogslänen hålls på glatt humör. Eller att Lenet; Stockholmsdistriktet, är med på båten.

Öppenhet behövs

Varför gör då S så här? Ja, öppna kampanjer behöver inte ge stor framgång. Titta på Liberalerna till exempel. Eller Labour med Jeremy Corbyn i Storbritannien. Eller på Republikanerna i USA. Öppna kampanjer kan sluta med att partiets slits sönder när kandidater tar heder och ära av varandra. Och historiskt sett har valberedningsmodellen resulterat i en hel del framgångar för S.

Kombination vore steg framåt

Men varför inte välja en kombination. Partiet skulle vinna på att ledande företrädare går ut och säger att de gärna leder partiet och i positiva ordalag argumenterar för sin sak och hur de vill förändra partiet i framtiden. Det skulle kunna göras utan att man officiellt lanserar någon formell kandidatur.

Därefter kan valberedningen välja sin kandidat baserat på en mängd komponenter som partimedlemmarna eller väljarna kanske inte själva väger in i valet av ny partiledare. Det vore en bättre modell än Sovjetvibbarna där inte en enda kandidat meddelar sitt intresse.

Läs också: M-KD-SD-väljarna har två S-favoriter

Läs också: Här är storfavoriten till att ta över

Läs också: Stefan Löfven avgår i höst

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="505"]

1 december 2025

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


7 oktober 2025

JUST NU: Mardrömsuppgifter för Trump-administrationen

2025 12 01

Ukrainakriget ser ut att kunna bli mycket tufft att lösa för Trump.

Trump-administrationen har som bekant sedan Donald Trump installerades försökt få till stånd ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Det har ännu inte resulterat i några konkreta framgångar – men de senaste veckorna har positiva signaler kommit från både USA och Ukraina.

Samtidigt kommer nya uppgifter på måndagseftermiddagen som pekar på att Ukrainakriget kan bli mycket tufft för Trump-administrationen att lösa.

Mardrömsuppgifter

Vladimir Putin har ställt som krav att Ukraina ska dra sig tillbaka från Donbass-regionen.

Men på måndagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina vägrar göra det.

Vid fredssamtal i Florida gjorde den ukrainska sidan det tydligt för amerikanerna att “diskussionen om territorier måste börja från den nuvarande kontaktlinjen”, uppger RBC Ukraine.

“Vad ska vi göra då?”

Så här låter det från en källa med insyn i samtalen:

– Viljan att lyssna på våra argument från amerikanernas sida finns där. En annan fråga är att de ständigt säger: "Okej, ni kanske har 100 procent rätt, men det finns en annan sida, och den kräver det här och det här. Vi som medlare måste se till att ni når ett fredsavtal. Ni kan förklara er ståndpunkt hur logiskt ni vill, men om den andra sidan säger "nej" – vad ska vi göra då"?

Vladimir Putin har flera gånger gjort det tydligt att han kräver att ukrainarna drar sig tillbaka från Donbass, och uppgifterna om att Ukraina vägrar göra det väntas försvåra fredsprocessen.

Läs mer: Nato: ”Vi kanske kommer bli mer aggressiva”

Inte bara få slut på kriget

USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav under gårdagen att den USA-föreslagna fredsplanen inte bara handlar om att avsluta kriget.

Den syftar enligt honom även till att säkerställa Ukrainas oberoende, suveränitet och ekonomiska utveckling, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Mycket arbete kvar”

ISW förklarar.

– Rubio uppgav att fredsplanen inte bara måste avsluta kriget, utan också säkra Ukrainas framtid och ”långsiktiga välstånd”, uppger tankesmedjan.

– Rubio sade att det amerikansk-ukrainska mötet var ”mycket produktivt” och uttryckte optimism angående framstegen i fredsförhandlingarna, men sade att det fortfarande återstår ”mycket arbete att göra”.

Läs mer: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen