S metod att välja ny partiledare sänder Sovjetvibbar

2021 08 26

– Den här processen kommer vi att kunna klara ut ganska snabbt och enas kring en kandidat.

Det säger justitieminister Morgan Johansson, som själv är en av kandidaterna till att bli S nya partiledare, till SVT.

Han hänvisar vidare till valberedningen. Och överallt är det likadant – ingen vill uttala sig.

ANALYS

◾När Centern valde ny partiledare var det öppen kampanj och Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Lööf åkte land och rike runt och kampanjade.

◾När Vänstern valde Jonas Sjöstedt som partiledare så kandiderade även Hans Linde, Ulla Andersson och Lars Ohly som ville bli omvald.

◾När KD valde ny ledare efter Göran Hägglund så meddelande Acko Anckarberg, Jakob Forssmed, Penilla Gunther och Ebba Busch att de kandiderade.

◾Liberalerna valde en helt öppen process. Johan Pehrson, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni deltog i en rad spännande utfrågningar och debatterade i många veckor innan spännande medlemsomröstningar tog vid i distrikt efter distrikt.

◾När Miljöpartiet valde Märta Stenevi fanns det hela 8 olika kvinnliga kandidater innan valberedningen gav sitt förslag. Och även efter valberedningens förslag ställde flera kandidater upp i omröstningen på MP-kongressen.

Osunt i Socialdemokraterna

Men hos Socialdemokraterna går det annorlunda till. Det påminner om hur man väljer påve – tystnaden är total tills det slutligen stiger upp vit rök ur Sixtinska Kapellets skorsten.

I S finns en osund regel som innebär att ingen kliver fram och säger att man vill bli partiledare.

Får ej visa intresse

Inte ens om man tror sig ha jättemycket att bidra med och har drömt om möjligheten i många år så anmodas man tala om att man vill ställa upp. Nej, nej, nej. Tvärtom – man får absolut inte säga att man är intresserad. Det är nästan obehagligt. Jantelagen råder till 110 %. Du ska inte tro att du är något.

Hysch-hysch gäller

I stället är det tystnad, hyschande och gammaldags strikta förhållningsregler som gäller. Allt är så lågprofilerat att nästan ingen i allmänheten ens vet vem valberedningens ordförande är – trots att rollen är central i valet av ny ledare. Det är förresten ångermanlänningen Elvy Söderström som tidigare varit kommunalråd i Örnsköldsvik och riksdagsledamot för S.

Som gamla Sovjet

Det påminner inte bara om hur en påve väljs utan ger även vibbar till ledarvalen i gamla Sovjetunionen och Kina i dag. Ingen nämnvärd medlemsdemokrati. Och öppna primärval som i USA är inte ens att tänka på.

Sänder ohälsosamma signaler

Att öppet kandidera sänder viktiga signaler om att det värdefulla jobbet som partiledare är något fint, något att eftersträva. Socialdemokraternas modell sänder därför ohälsosamma signaler till allmänheten. Sverige behöver fler – inte färre – som visar att politik är viktigt och värdefullt.

Skadlig prioritering

Viljan att kompromissa ihop olika delar av partiet riskerar att gå före viljan till framgång i kommande val. I stället för att välja den kandidat som partimedlemmarna anser har störst chans att föra ut partiets politik och locka nya väljare så tycks det viktigare att Skånedistriktet inte känner sig bortknuffade. Eller att skogslänen hålls på glatt humör. Eller att Lenet; Stockholmsdistriktet, är med på båten.

Öppenhet behövs

Varför gör då S så här? Ja, öppna kampanjer behöver inte ge stor framgång. Titta på Liberalerna till exempel. Eller Labour med Jeremy Corbyn i Storbritannien. Eller på Republikanerna i USA. Öppna kampanjer kan sluta med att partiets slits sönder när kandidater tar heder och ära av varandra. Och historiskt sett har valberedningsmodellen resulterat i en hel del framgångar för S.

Kombination vore steg framåt

Men varför inte välja en kombination. Partiet skulle vinna på att ledande företrädare går ut och säger att de gärna leder partiet och i positiva ordalag argumenterar för sin sak och hur de vill förändra partiet i framtiden. Det skulle kunna göras utan att man officiellt lanserar någon formell kandidatur.

Därefter kan valberedningen välja sin kandidat baserat på en mängd komponenter som partimedlemmarna eller väljarna kanske inte själva väger in i valet av ny partiledare. Det vore en bättre modell än Sovjetvibbarna där inte en enda kandidat meddelar sitt intresse.

Läs också: M-KD-SD-väljarna har två S-favoriter

Läs också: Här är storfavoriten till att ta över

Läs också: Stefan Löfven avgår i höst

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="505"]

31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen