S metod att välja ny partiledare sänder Sovjetvibbar

2021 08 26

– Den här processen kommer vi att kunna klara ut ganska snabbt och enas kring en kandidat.

Det säger justitieminister Morgan Johansson, som själv är en av kandidaterna till att bli S nya partiledare, till SVT.

Han hänvisar vidare till valberedningen. Och överallt är det likadant – ingen vill uttala sig.

ANALYS

När Centern valde ny partiledare var det öppen kampanj och Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Lööf åkte land och rike runt och kampanjade.

När Vänstern valde Jonas Sjöstedt som partiledare så kandiderade även Hans Linde, Ulla Andersson och Lars Ohly som ville bli omvald.

När KD valde ny ledare efter Göran Hägglund så meddelande Acko Anckarberg, Jakob Forssmed, Penilla Gunther och Ebba Busch att de kandiderade.

Liberalerna valde en helt öppen process. Johan Pehrson, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni deltog i en rad spännande utfrågningar och debatterade i många veckor innan spännande medlemsomröstningar tog vid i distrikt efter distrikt.

När Miljöpartiet valde Märta Stenevi fanns det hela 8 olika kvinnliga kandidater innan valberedningen gav sitt förslag. Och även efter valberedningens förslag ställde flera kandidater upp i omröstningen på MP-kongressen.

Osunt i Socialdemokraterna

Men hos Socialdemokraterna går det annorlunda till. Det påminner om hur man väljer påve – tystnaden är total tills det slutligen stiger upp vit rök ur Sixtinska Kapellets skorsten.

I S finns en osund regel som innebär att ingen kliver fram och säger att man vill bli partiledare.

Får ej visa intresse

Inte ens om man tror sig ha jättemycket att bidra med och har drömt om möjligheten i många år så anmodas man tala om att man vill ställa upp. Nej, nej, nej. Tvärtom – man får absolut inte säga att man är intresserad. Det är nästan obehagligt. Jantelagen råder till 110 %. Du ska inte tro att du är något.

Hysch-hysch gäller

I stället är det tystnad, hyschande och gammaldags strikta förhållningsregler som gäller. Allt är så lågprofilerat att nästan ingen i allmänheten ens vet vem valberedningens ordförande är – trots att rollen är central i valet av ny ledare. Det är förresten ångermanlänningen Elvy Söderström som tidigare varit kommunalråd i Örnsköldsvik och riksdagsledamot för S.

Som gamla Sovjet

Det påminner inte bara om hur en påve väljs utan ger även vibbar till ledarvalen i gamla Sovjetunionen och Kina i dag. Ingen nämnvärd medlemsdemokrati. Och öppna primärval som i USA är inte ens att tänka på.

Sänder ohälsosamma signaler

Att öppet kandidera sänder viktiga signaler om att det värdefulla jobbet som partiledare är något fint, något att eftersträva. Socialdemokraternas modell sänder därför ohälsosamma signaler till allmänheten. Sverige behöver fler – inte färre – som visar att politik är viktigt och värdefullt.

Skadlig prioritering

Viljan att kompromissa ihop olika delar av partiet riskerar att gå före viljan till framgång i kommande val. I stället för att välja den kandidat som partimedlemmarna anser har störst chans att föra ut partiets politik och locka nya väljare så tycks det viktigare att Skånedistriktet inte känner sig bortknuffade. Eller att skogslänen hålls på glatt humör. Eller att Lenet; Stockholmsdistriktet, är med på båten.

Öppenhet behövs

Varför gör då S så här? Ja, öppna kampanjer behöver inte ge stor framgång. Titta på Liberalerna till exempel. Eller Labour med Jeremy Corbyn i Storbritannien. Eller på Republikanerna i USA. Öppna kampanjer kan sluta med att partiets slits sönder när kandidater tar heder och ära av varandra. Och historiskt sett har valberedningsmodellen resulterat i en hel del framgångar för S.

Kombination vore steg framåt

Men varför inte välja en kombination. Partiet skulle vinna på att ledande företrädare går ut och säger att de gärna leder partiet och i positiva ordalag argumenterar för sin sak och hur de vill förändra partiet i framtiden. Det skulle kunna göras utan att man officiellt lanserar någon formell kandidatur.

Därefter kan valberedningen välja sin kandidat baserat på en mängd komponenter som partimedlemmarna eller väljarna kanske inte själva väger in i valet av ny partiledare. Det vore en bättre modell än Sovjetvibbarna där inte en enda kandidat meddelar sitt intresse.

Läs också: M-KD-SD-väljarna har två S-favoriter

Läs också: Här är storfavoriten till att ta över

Läs också: Stefan Löfven avgår i höst

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="505"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen