S metod att välja ny partiledare sänder Sovjetvibbar

2021 08 26

– Den här processen kommer vi att kunna klara ut ganska snabbt och enas kring en kandidat.

Det säger justitieminister Morgan Johansson, som själv är en av kandidaterna till att bli S nya partiledare, till SVT.

Han hänvisar vidare till valberedningen. Och överallt är det likadant – ingen vill uttala sig.

ANALYS

När Centern valde ny partiledare var det öppen kampanj och Anna-Karin Hatt, Anders W Jonsson och Annie Lööf åkte land och rike runt och kampanjade.

När Vänstern valde Jonas Sjöstedt som partiledare så kandiderade även Hans Linde, Ulla Andersson och Lars Ohly som ville bli omvald.

När KD valde ny ledare efter Göran Hägglund så meddelande Acko Anckarberg, Jakob Forssmed, Penilla Gunther och Ebba Busch att de kandiderade.

Liberalerna valde en helt öppen process. Johan Pehrson, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni deltog i en rad spännande utfrågningar och debatterade i många veckor innan spännande medlemsomröstningar tog vid i distrikt efter distrikt.

När Miljöpartiet valde Märta Stenevi fanns det hela 8 olika kvinnliga kandidater innan valberedningen gav sitt förslag. Och även efter valberedningens förslag ställde flera kandidater upp i omröstningen på MP-kongressen.

Osunt i Socialdemokraterna

Men hos Socialdemokraterna går det annorlunda till. Det påminner om hur man väljer påve – tystnaden är total tills det slutligen stiger upp vit rök ur Sixtinska Kapellets skorsten.

I S finns en osund regel som innebär att ingen kliver fram och säger att man vill bli partiledare.

Får ej visa intresse

Inte ens om man tror sig ha jättemycket att bidra med och har drömt om möjligheten i många år så anmodas man tala om att man vill ställa upp. Nej, nej, nej. Tvärtom – man får absolut inte säga att man är intresserad. Det är nästan obehagligt. Jantelagen råder till 110 %. Du ska inte tro att du är något.

Hysch-hysch gäller

I stället är det tystnad, hyschande och gammaldags strikta förhållningsregler som gäller. Allt är så lågprofilerat att nästan ingen i allmänheten ens vet vem valberedningens ordförande är – trots att rollen är central i valet av ny ledare. Det är förresten ångermanlänningen Elvy Söderström som tidigare varit kommunalråd i Örnsköldsvik och riksdagsledamot för S.

Som gamla Sovjet

Det påminner inte bara om hur en påve väljs utan ger även vibbar till ledarvalen i gamla Sovjetunionen och Kina i dag. Ingen nämnvärd medlemsdemokrati. Och öppna primärval som i USA är inte ens att tänka på.

Sänder ohälsosamma signaler

Att öppet kandidera sänder viktiga signaler om att det värdefulla jobbet som partiledare är något fint, något att eftersträva. Socialdemokraternas modell sänder därför ohälsosamma signaler till allmänheten. Sverige behöver fler – inte färre – som visar att politik är viktigt och värdefullt.

Skadlig prioritering

Viljan att kompromissa ihop olika delar av partiet riskerar att gå före viljan till framgång i kommande val. I stället för att välja den kandidat som partimedlemmarna anser har störst chans att föra ut partiets politik och locka nya väljare så tycks det viktigare att Skånedistriktet inte känner sig bortknuffade. Eller att skogslänen hålls på glatt humör. Eller att Lenet; Stockholmsdistriktet, är med på båten.

Öppenhet behövs

Varför gör då S så här? Ja, öppna kampanjer behöver inte ge stor framgång. Titta på Liberalerna till exempel. Eller Labour med Jeremy Corbyn i Storbritannien. Eller på Republikanerna i USA. Öppna kampanjer kan sluta med att partiets slits sönder när kandidater tar heder och ära av varandra. Och historiskt sett har valberedningsmodellen resulterat i en hel del framgångar för S.

Kombination vore steg framåt

Men varför inte välja en kombination. Partiet skulle vinna på att ledande företrädare går ut och säger att de gärna leder partiet och i positiva ordalag argumenterar för sin sak och hur de vill förändra partiet i framtiden. Det skulle kunna göras utan att man officiellt lanserar någon formell kandidatur.

Därefter kan valberedningen välja sin kandidat baserat på en mängd komponenter som partimedlemmarna eller väljarna kanske inte själva väger in i valet av ny partiledare. Det vore en bättre modell än Sovjetvibbarna där inte en enda kandidat meddelar sitt intresse.

Läs också: M-KD-SD-väljarna har två S-favoriter

Läs också: Här är storfavoriten till att ta över

Läs också: Stefan Löfven avgår i höst

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="505"]

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen