Sverigedemokraterna vill skapa “ny invandringsfråga”

2023 02 15

Sverigedemokraterna vill göra anspråk på att bli en ledande röst i klimatfrågan.

Flera toppnamn i partiet beskriver klimatdebatten som “den nya invandringsfrågan” efter att klimat och miljö blivit ett omdiskuterat ämne mellan SD och inte minst regeringspartiet Liberalerna.

– Det påminner ju väldigt mycket om hur invandringsdebatten lät för ett antal år sedan. Man får inte ifrågasätta eller anlägga andra perspektiv för då kallas man klimatförnekare, sade partiledaren Jimmie Åkesson till SVT i november 2022.

"Religiös överton"

Den jämförelsen lyfter SD-profilen Jessic Stegrud nu upp på nytt, som driver en podd tillsammans med partikollegan Elsa Widding som tidigare kritiserats för sina uttalande om klimathotet.

– Det är väldigt polariserat och stigmatiserat. Frågan har nästan en religiös överton ibland. Man målar gärna upp det som en kamp mellan de goda och de onda, säger hon i SVT:s Politikbyrån.

"Rött skynke"

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att SD snarare aktivt söker konflikt i ämnet.

– Politiken jag vill driva står väldigt långt från SD och deras åsikter och det gör att man blir ett rött skynke. SD vill visa för sina väljare att de inte tycker om mig och politiken som jag driver igenom, säger hon i samma program.

Många turer

Turerna mellan just Romina Pourmokhtari har varit många.

I slutet av förra månaden anklagade man ministern, tillsammans med närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för att inte följa Tidöavtalet när det gäller klimatpolitiken.

Det handlade då om ett uttalande från ministrarna om att Sveriges mål ska vara att “ta utsläppen hela vägen till nettonoll” till år 2045.

Vi noterade i går kväll att det är fel. Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till Altinget.

Hotat att lämna regeringen

Romina Pourmokhtari å sin sida har tidigare uttalat sig om att hela regeringen kan falla om SD blockerar en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern i nyhetsbyrån Bloombergs podd Zero för två veckor sedan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen