JUST NU: SD går till ministerangrepp

2023 01 26

Sverigedemokraterna anklagar energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för att inte följa Tidöavtalet när det gäller klimatpolitiken.

Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen går till angrepp mot ministrarnas budskap under en pressträff om klimatpolitiken.

På pressträffen meddelade Busch och Pourmokthari att regeringen vill att Sverige ska ha som mål att ”ta utsläppen hela vägen till nettonoll” till år 2045.

Helt fel enligt Sverigedemokraterna.

– Vi noterade i går kväll att det är fel. Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, säger Martin Kinnunen till Altinget.

Fick en annan version

Martin Kinnunen framhåller att Sverigedemokraterna i förväg fick ta del av presentationen till pressträffen.

Men enligt Kinnunen fick SD en annan version som inte innehöll målet om nettonollutsläpp.

– Samarbetet fungerar jättebra kring det politiska. Inom energi- och klimat har jag enbart fått positiva reaktioner. Men som sagt, det här är märkligt faktiskt, att man använder det här kommunikationsmaterialet för att presentera Tidöprojektet, säger han till Alltinget.

Svarat på kritiken

Klimatminister Romina Pourmokhtari har svarat på SD-kritiken.

Hon hänvisar till klimatlagen som bland annat innehåller direktiv om att nettonollutsläpp ska uppnås 2045.

– Det är en lag som har röstats igenom av Sveriges riksdag. När vi igår presenterade Tidöavtalet så kan det vara så att vissa ledamöter anser att man inte ska gå in på andra delar av klimatpolitiken, säger ministern enligt SvD.

”Marionettregering”

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi ställer sig frågande kring vad SD-kritiken innebär för regeringens klimatpolitik.

Hon kommenterar Martin Kinnunens utspel i ett inlägg på Twitter:

– Marionettregeringen får bakläxa av SD - så vad gäller? Står den här regeringen bakom Sveriges klimatmål eller inte?

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen