Sverigedemokraterna vill skapa “ny invandringsfråga”

2023 02 15

Flera toppnamn i partiet beskriver klimatdebatten som “den nya invandringsfrågan” efter att klimat och miljö blivit ett omdiskuterat ämne mellan SD och inte minst regeringspartiet Liberalerna.

– Det påminner ju väldigt mycket om hur invandringsdebatten lät för ett antal år sedan. Man får inte ifrågasätta eller anlägga andra perspektiv för då kallas man klimatförnekare, sade partiledaren Jimmie Åkesson till SVT i november 2022.

"Religiös överton"

Den jämförelsen lyfter SD-profilen Jessic Stegrud nu upp på nytt, som driver en podd tillsammans med partikollegan Elsa Widding som tidigare kritiserats för sina uttalande om klimathotet.

– Det är väldigt polariserat och stigmatiserat. Frågan har nästan en religiös överton ibland. Man målar gärna upp det som en kamp mellan de goda och de onda, säger hon i SVT:s Politikbyrån.

"Rött skynke"

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att SD snarare aktivt söker konflikt i ämnet.

– Politiken jag vill driva står väldigt långt från SD och deras åsikter och det gör att man blir ett rött skynke. SD vill visa för sina väljare att de inte tycker om mig och politiken som jag driver igenom, säger hon i samma program.

Många turer

Turerna mellan just Romina Pourmokhtari har varit många.

I slutet av förra månaden anklagade man ministern, tillsammans med närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för att inte följa Tidöavtalet när det gäller klimatpolitiken.

Det handlade då om ett uttalande från ministrarna om att Sveriges mål ska vara att “ta utsläppen hela vägen till nettonoll” till år 2045.

– Vi noterade i går kväll att det är fel. Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till Altinget.

Hotat att lämna regeringen

Romina Pourmokhtari å sin sida har tidigare uttalat sig om att hela regeringen kan falla om SD blockerar en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern i nyhetsbyrån Bloombergs podd Zero för två veckor sedan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen