5 februari 2026

Sverigedemokraterna vill skapa “ny invandringsfråga”

2023 02 15

Sverigedemokraterna vill göra anspråk på att bli en ledande röst i klimatfrågan.

Flera toppnamn i partiet beskriver klimatdebatten som “den nya invandringsfrågan” efter att klimat och miljö blivit ett omdiskuterat ämne mellan SD och inte minst regeringspartiet Liberalerna.

– Det påminner ju väldigt mycket om hur invandringsdebatten lät för ett antal år sedan. Man får inte ifrågasätta eller anlägga andra perspektiv för då kallas man klimatförnekare, sade partiledaren Jimmie Åkesson till SVT i november 2022.

"Religiös överton"

Den jämförelsen lyfter SD-profilen Jessic Stegrud nu upp på nytt, som driver en podd tillsammans med partikollegan Elsa Widding som tidigare kritiserats för sina uttalande om klimathotet.

– Det är väldigt polariserat och stigmatiserat. Frågan har nästan en religiös överton ibland. Man målar gärna upp det som en kamp mellan de goda och de onda, säger hon i SVT:s Politikbyrån.

"Rött skynke"

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) menar dock att SD snarare aktivt söker konflikt i ämnet.

– Politiken jag vill driva står väldigt långt från SD och deras åsikter och det gör att man blir ett rött skynke. SD vill visa för sina väljare att de inte tycker om mig och politiken som jag driver igenom, säger hon i samma program.

Många turer

Turerna mellan just Romina Pourmokhtari har varit många.

I slutet av förra månaden anklagade man ministern, tillsammans med närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för att inte följa Tidöavtalet när det gäller klimatpolitiken.

Det handlade då om ett uttalande från ministrarna om att Sveriges mål ska vara att “ta utsläppen hela vägen till nettonoll” till år 2045.

Vi noterade i går kväll att det är fel. Det är inte det som står i Tidöavtalet, och det är heller inte någonting som tagits upp i projektgruppen – att målet ska vara nettonollutsläpp till år 2045. Det tycker vi är väldigt märkligt, sade Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen till Altinget.

Hotat att lämna regeringen

Romina Pourmokhtari å sin sida har tidigare uttalat sig om att hela regeringen kan falla om SD blockerar en ambitiös klimatpolitik.

– Så om vi skulle se att jag till exempel som klimat- och miljöminister inte lyckas åstadkomma de förändringar jag vill se, då kommer jag att lämna regeringen och mitt parti kommer att lämna regeringen, sade ministern i nyhetsbyrån Bloombergs podd Zero för två veckor sedan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 maj 2026

Trump kan stoppas

2026 05 03

Trump kan hindras från att förverkliga ett tungt hot.

President Donald Trump har meddelat att 5 000 amerikanska soldater som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka.

Samtidigt säger han att det bara är början och att många fler soldater kan dras tillbaka från Tyskland.

Han hotar också med att dra tillbaka soldater från Italien och Spanien.

Men Trumps hot om minskad truppnärvaro i Europa kan stöta på rejäla hinder.

Begränsningar för Trump

Planerna kan möta stora hinder i kongressen, rapporterar Fox News.

En av de senaste försvarslagarna som har antagits gör gällande att truppnärvaron inte får dras ned till under 76 000, såvida inte administrationen lämnar in en detaljerad riskbedömning. Vita huset måste visa för kongressen att åtgärden inte skadar USA:s och Natos intressen.

Och även om så sker kan ytterligare hinder uppstå.

– Bestämmelsen förbjuder inte administrationen att gå under 76 000, men den etablerar hinder som den måste övervinna, säger Jeff Rathke, ordförande för American-German Institute vid Johns Hopkins University och tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet, till kanalen.

Kongressen har alltså inget direkt veto, men kan ställa villkor som lamslår processen. De kan bland annat begränsa finansieringen. Oavsett om soldater dras tillbaka eller omplaceras så kostar det pengar.

En rad republikaner har också ifrågasatt Trumps vilja att dra tillbaka trupper, vilket gör det svårare för Vita huset.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Har mött hinder tidigare

Trump kan undvika kongressens regler genom att omplacera soldaterna istället för att dra tillbaka dem, men större omplaceringar skulle ändå kräva finansiering, vilket gör det svårt att runda kongressen.

Kongressen har tidigare satt käppar i hjulen för Trump. Under sin förra mandatperiod ville presidenten dra tillbaka runt 12 000 amerikanska soldater från Tyskland.

Detta fick kongressen att införa den nya försvarslagen och kräva garantier för att USA:s och Natos intressen inte hotas.

Förändringen genomfördes därför aldrig fullt ut, enligt kanalen.

Att dra sig tillbaka från länder som Tyskland, Italien och Spanien är också komplicerat av strategiska skäl, eftersom det finns baser där som är viktiga för amerikanska insatser i Europa, Mellanöstern och Afrika, och som inte kan ersättas på kort sikt.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen