SD kraftigt uppretade – irritationen bubblar

2023 04 14

Sverigedemokraterna har blivit duktigt uppretade under fredagen.

Bakgrunden är de nya beskeden om den omdiskuterade plastpåseskatten, som svängt fram och tillbaka de senaste dagarna.

I onsdags gick SD ut och bekräftade att den slopas nästa år, någonting som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) idag istället menar handlar om ett “missförstånd”.

– Vad de fyra partierna hittills är överens om är att remittera frågan om plastpåseskatten. Beslut om detta tas inte nu i vårändringsbudgeten utan i budgetarbetet i höst, säger hon till Aftonbladet.

“Jag är irriterad”

Nu svarar Sverigedemokraterna på det nya beskedet från regeringen.

Och partiet har blivit uppretade över utvecklingen i frågan om skatten, som Jimmie Åkessons (SD) ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt kallat för “en odåga”.

– Jag vet inte varför statsrådet Pourmokhtari håller på och solospelar på det här sättet. Det är inte särskilt bra tycker jag, säger Oscar Sjöstedt till Expressen.

– Jag skulle inte säga att jag är fly förbannad men irriterad är jag.

“Inte delaktig i förhandlingarna”

Enligt SD-profilen riskerar klimatministern att skada hela budgetsamarbetet, eftersom att Sjöstedt bedömer att hon lägger sig i frågor hon sedan inte är med och förhandlar om.

– Någon borde förklara för henne att när hon uttalar sig i medierna, så talar hon för hela regeringen. Vi har suttit och förhandlat och förhandlat. Det har varit lite bökigt och lite meckigt men vi reder ut det trots allt. Så kommer en annan person som inte är delaktig i förhandlingarna och uttalar sig i en annan riktning.

Inte tillgänglig

Romina Pourmokhtari har inte utvecklat vad själva missförståndet består i. Enligt Aftonbladet har tidningen sökt ministern, som inte varit tillgänglig för frågor.

Hennes pressekreterare har även hälsat att Pourmokhtari själv inte vill svara på vad hon anser om skatten i fråga.

Kan behöva betala till EU

Tidigare idag kom det även fram att en slopad plastpåseskatt kan innebära att Sverige måste betala mer pengar till EU.

Detta i form av en avgift på grund av plastförpackningar som inte återvinns, rapporterade Dagens Nyheter

Anledningen till att Sverige kan behöva betala mer pengar till EU beror på ett beslut som tagits av medlemsländernas regeringar. Det innebär att för varje kilo plast som inte återvinns måste medlemslandet ge ett extra bidrag till EU-budgeten på 0,8 euro. Det motsvarar nio svenska kronor.

Den nuvarande plastpåseskatten har minskat det svenska bidraget till EU-kommissionen. Däremot kommer det att förändras om skatten sänks kraftigt eller slopas helt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen