SD kraftigt uppretade – irritationen bubblar

2023 04 14

Sverigedemokraterna har blivit duktigt uppretade under fredagen.

Bakgrunden är de nya beskeden om den omdiskuterade plastpåseskatten, som svängt fram och tillbaka de senaste dagarna.

I onsdags gick SD ut och bekräftade att den slopas nästa år, någonting som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) idag istället menar handlar om ett “missförstånd”.

– Vad de fyra partierna hittills är överens om är att remittera frågan om plastpåseskatten. Beslut om detta tas inte nu i vårändringsbudgeten utan i budgetarbetet i höst, säger hon till Aftonbladet.

“Jag är irriterad”

Nu svarar Sverigedemokraterna på det nya beskedet från regeringen.

Och partiet har blivit uppretade över utvecklingen i frågan om skatten, som Jimmie Åkessons (SD) ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt kallat för “en odåga”.

– Jag vet inte varför statsrådet Pourmokhtari håller på och solospelar på det här sättet. Det är inte särskilt bra tycker jag, säger Oscar Sjöstedt till Expressen.

– Jag skulle inte säga att jag är fly förbannad men irriterad är jag.

“Inte delaktig i förhandlingarna”

Enligt SD-profilen riskerar klimatministern att skada hela budgetsamarbetet, eftersom att Sjöstedt bedömer att hon lägger sig i frågor hon sedan inte är med och förhandlar om.

– Någon borde förklara för henne att när hon uttalar sig i medierna, så talar hon för hela regeringen. Vi har suttit och förhandlat och förhandlat. Det har varit lite bökigt och lite meckigt men vi reder ut det trots allt. Så kommer en annan person som inte är delaktig i förhandlingarna och uttalar sig i en annan riktning.

Inte tillgänglig

Romina Pourmokhtari har inte utvecklat vad själva missförståndet består i. Enligt Aftonbladet har tidningen sökt ministern, som inte varit tillgänglig för frågor.

Hennes pressekreterare har även hälsat att Pourmokhtari själv inte vill svara på vad hon anser om skatten i fråga.

Kan behöva betala till EU

Tidigare idag kom det även fram att en slopad plastpåseskatt kan innebära att Sverige måste betala mer pengar till EU.

Detta i form av en avgift på grund av plastförpackningar som inte återvinns, rapporterade Dagens Nyheter

Anledningen till att Sverige kan behöva betala mer pengar till EU beror på ett beslut som tagits av medlemsländernas regeringar. Det innebär att för varje kilo plast som inte återvinns måste medlemslandet ge ett extra bidrag till EU-budgeten på 0,8 euro. Det motsvarar nio svenska kronor.

Den nuvarande plastpåseskatten har minskat det svenska bidraget till EU-kommissionen. Däremot kommer det att förändras om skatten sänks kraftigt eller slopas helt.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen