20 augusti 26

SD kraftigt uppretade – irritationen bubblar

2023 04 14

Sverigedemokraterna har blivit duktigt uppretade under fredagen.

Bakgrunden är de nya beskeden om den omdiskuterade plastpåseskatten, som svängt fram och tillbaka de senaste dagarna.

I onsdags gick SD ut och bekräftade att den slopas nästa år, någonting som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) idag istället menar handlar om ett “missförstånd”.

– Vad de fyra partierna hittills är överens om är att remittera frågan om plastpåseskatten. Beslut om detta tas inte nu i vårändringsbudgeten utan i budgetarbetet i höst, säger hon till Aftonbladet.

“Jag är irriterad”

Nu svarar Sverigedemokraterna på det nya beskedet från regeringen.

Och partiet har blivit uppretade över utvecklingen i frågan om skatten, som Jimmie Åkessons (SD) ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt kallat för “en odåga”.

– Jag vet inte varför statsrådet Pourmokhtari håller på och solospelar på det här sättet. Det är inte särskilt bra tycker jag, säger Oscar Sjöstedt till Expressen.

– Jag skulle inte säga att jag är fly förbannad men irriterad är jag.

“Inte delaktig i förhandlingarna”

Enligt SD-profilen riskerar klimatministern att skada hela budgetsamarbetet, eftersom att Sjöstedt bedömer att hon lägger sig i frågor hon sedan inte är med och förhandlar om.

– Någon borde förklara för henne att när hon uttalar sig i medierna, så talar hon för hela regeringen. Vi har suttit och förhandlat och förhandlat. Det har varit lite bökigt och lite meckigt men vi reder ut det trots allt. Så kommer en annan person som inte är delaktig i förhandlingarna och uttalar sig i en annan riktning.

Inte tillgänglig

Romina Pourmokhtari har inte utvecklat vad själva missförståndet består i. Enligt Aftonbladet har tidningen sökt ministern, som inte varit tillgänglig för frågor.

Hennes pressekreterare har även hälsat att Pourmokhtari själv inte vill svara på vad hon anser om skatten i fråga.

Kan behöva betala till EU

Tidigare idag kom det även fram att en slopad plastpåseskatt kan innebära att Sverige måste betala mer pengar till EU.

Detta i form av en avgift på grund av plastförpackningar som inte återvinns, rapporterade Dagens Nyheter

Anledningen till att Sverige kan behöva betala mer pengar till EU beror på ett beslut som tagits av medlemsländernas regeringar. Det innebär att för varje kilo plast som inte återvinns måste medlemslandet ge ett extra bidrag till EU-budgeten på 0,8 euro. Det motsvarar nio svenska kronor.

Den nuvarande plastpåseskatten har minskat det svenska bidraget till EU-kommissionen. Däremot kommer det att förändras om skatten sänks kraftigt eller slopas helt. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen