Sänker räntan – går tvärsemot Sveriges storbanker

2023 11 09

När Riksbanken i september återigen höjde styrräntan dröjde det inte länge innan Sveriges storbanker följde efter.

Exempelvis höjde den stora bolåneaktören Swedbank sin tremånaders listränta med 0,25 procentenheter – som därmed landade på nästan sex procent.

Gör annorlunda

Räntorna med längre bindningstid lämnades oförändrade.

Ingenting har signalerat att de skulle sänkas, varken efter Riksbankens senaste räntebesked eller inför det som kommer i slutet av november.

Men en annan bank, utanför kvartetten av Sverige största banker bestående av Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea, går tvärsemot jättarna.

Det handlar om uppstickaren Landshypotek Bank – som nu ger besked om att man sänker flera bolåneräntor med längre bindningstider.

Upplåning har ändrats

Den mindre banken bekräftar nyheten på onsdagsförmiddagen.

– Räntor med 2–10 års bindningstid sänks med 0,15-0,20 procentenheter, framhåller Landshypotek Bank i ett pressmeddelande.

– Anledningen till att räntorna justeras är att kostnaderna på den upplåning som Landshypotek gör på marknaden har ändrats, informerar banken vidare.

Största sänkningen

Det är räntan för bolån med tre och fyra års bindningstid som sänks mest (0,20 procentenheter).

Lån med bindningstid på två, fem och tio år sänks med 0,15 procentenheter.

Båda ändringarna gäller från och med idag, onsdag.

Växer bland bolånekunder

Landshypotek grundades redan 1836 men har framför allt spelat störst roll för utlåningar till jord- och skogsbruksnäringen.

Den senaste tiden har man dock börjat satsa i betydligt högre grad på bolånekunder.

– Historiskt lånar kunderna till jord och skog men banken växer också snabbt på marknaden för bolån till hus samt sparande, understryker Landshypotek.

– Allt fler vill ha en bolånebank som står för mer än bara förmånliga räntor, motiverar banken den nya utvecklingen på sin hemsida.

Landshypotek Bank har ungefär 35 000 kunder.

LÄS MER: Vice riksbankschef ger tydligt besked om räntan

LÄS MER: Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Katastrofprognos för Sverige – ”Värsta sedan 90-talet”

2023 12 01

Det visade nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, i onsdags.

Sveriges BNP sjönk med 0,3 procent under tredje kvartalet. Eftersom BNP även minskade under andra kvartalet har Sverige därmed uppfyllt kriterierna för recession.

Larmet: "Värsta sedan 90-talet" 

Nu kommer ett nytt larm om den svenska ekonomin.

Antalet konkurser fortsätter att öka från redan rekordhöga nivåer.

Det uppger kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.  

I november ökade antalet konkurser med 9 procent jämfört med motsvarande period i fjol. På årsbasis har antalet konkurser ökat med 29 procent.

Nu slår UC larm.

–  Enligt våra beräkning så kommer konkurserna under 2023 totalt sett vara det högsta antalet sedan finanskrisen på 90-talet om utvecklingen fortsätter i samma takt, framhåller företaget.

UC hänvisar till att byggindustrin driver på de höga nivåerna.

Under november månad ökade konkurserna med hela 24 procent i byggbranschen.

”Tickande bomb”

– Trots att Riksbankens räntebesked gynnar både marknaden och hushållen är lågkonjunkturen och den recession Sverige befinner sig i något vi behöver leva med ett bra tag framöver.

– Vi vet heller inte än exakt vilka effekterna blir framöver till följd av ökande arbetslöshet och en fortsatt osäkerhet kring den svenska kronan, samtidigt som skatteanstånden som ska återbetalas är en tickande bomb, säger UC:s vd Gabriella Göransson i ett uttalande.

Den ”tickande bomb” som Göransson pekar på är det tillfälliga skattestånd som många företag tog del av under coronapandemin.

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

– Får vi en högt tilltagande arbetslöshet är detta inte bara något som fördjupar och förlänger lågkonjunkturen ytterligare, utan som också kommer öka på antalet konkurser, säger Gabriella Göransson.

Foto: Scott Graham

Text: Redaktionen