Vice riksbankschef ger tydligt besked om räntan

2023 11 08

Det är många som går och väntar på att Riksbanken ska kunna pausa räntehöjningarna och till och med börja sänka under nästa år.

Detta efter en tid av mycket hög inflation vilket lett till att Riksbanken höjt styrräntan till 4 procent.

Nu ger Flodén ett tydligt besked om hur räntan kommer att vara framöver.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Lång period

Om ungefär två veckor fattar Riksbanken nästa beslut angående räntan.

Efter det att den amerikanska motsvarigheten pausat räntehöjningarna råder förhoppningar om att detsamma kan ske i Sverige.

Martin Flodén menar dock att vi kommer att få se en lång period av höga räntor här hemma, uppger SvD.

“Behöver vara stram”

Flodén medger att ingenting är klart till 100 procent, men att tiderna av nollränteklimat och negativa räntor är så gott som över för nu.

– Vår bedömning är ju att penningpolitiken behöver vara stram under ganska lång tid framöver, säger han.

Många bedömare tror att räntan lär höjas åtminstone en gång till för den här gången.

Bakslag väntas

Inflationstrenden ser ut att vara nedåtgående men ett bakslag väntas när nästa inflationsbesked kommer.

En av anledningarna är att matpriserna ökar igen.

– I oktober så har priserna inom Dagligvaruhandeln ökat med 0,3 procent. Detta efter att ha stått stilla ett par månader, framhåller Matpriskollen.

Ser olika ut

Under det senaste året har stor uppmärksamhet riktats mot de stora matkedjorna och deras roll i inflationsläget.

Kritik har riktats mot flera av kedjorna, och de ökade priserna på matvaror har slagit hårt mot hushållen.

– Prisutvecklingen ser olika ut hos kedjorna under oktober. ICA har höjt med 0,4%, Stora Coop +0,2% och Hemköp +0,1%. Willys och City Gross prisutveckling är däremot oförändrad. Ser man till de senaste 12 månaderna så har Stora Coop ökat sina priser mest och City Gross minst, fortsätter Matpriskollen.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen