Vice riksbankschef ger tydligt besked om räntan

2023 11 08

Det är många som går och väntar på att Riksbanken ska kunna pausa räntehöjningarna och till och med börja sänka under nästa år.

Detta efter en tid av mycket hög inflation vilket lett till att Riksbanken höjt styrräntan till 4 procent.

Nu ger Flodén ett tydligt besked om hur räntan kommer att vara framöver.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Lång period

Om ungefär två veckor fattar Riksbanken nästa beslut angående räntan.

Efter det att den amerikanska motsvarigheten pausat räntehöjningarna råder förhoppningar om att detsamma kan ske i Sverige.

Martin Flodén menar dock att vi kommer att få se en lång period av höga räntor här hemma, uppger SvD.

“Behöver vara stram”

Flodén medger att ingenting är klart till 100 procent, men att tiderna av nollränteklimat och negativa räntor är så gott som över för nu.

– Vår bedömning är ju att penningpolitiken behöver vara stram under ganska lång tid framöver, säger han.

Många bedömare tror att räntan lär höjas åtminstone en gång till för den här gången.

Bakslag väntas

Inflationstrenden ser ut att vara nedåtgående men ett bakslag väntas när nästa inflationsbesked kommer.

En av anledningarna är att matpriserna ökar igen.

– I oktober så har priserna inom Dagligvaruhandeln ökat med 0,3 procent. Detta efter att ha stått stilla ett par månader, framhåller Matpriskollen.

Ser olika ut

Under det senaste året har stor uppmärksamhet riktats mot de stora matkedjorna och deras roll i inflationsläget.

Kritik har riktats mot flera av kedjorna, och de ökade priserna på matvaror har slagit hårt mot hushållen.

– Prisutvecklingen ser olika ut hos kedjorna under oktober. ICA har höjt med 0,4%, Stora Coop +0,2% och Hemköp +0,1%. Willys och City Gross prisutveckling är däremot oförändrad. Ser man till de senaste 12 månaderna så har Stora Coop ökat sina priser mest och City Gross minst, fortsätter Matpriskollen.

Foto: Tierra Mallorca

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen