Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

2023 11 07

De flesta ekonomer och experter tycks överens om att en höjning är mycket sannolik.

Nästa vecka kommer också siffrorna för inflationen i oktober – vilket lär ge den sista ledtråden i vad Riksbanken väljer att göra.

"Ta höjd"

Att det kommer att dröja innan räntan börjar sjunka är redan en etablerad bedömning.

Såväl Handelsbanken som Nordea pekar ut september 2024 som den gyllene månaden när allt börjar vända.

– Hushållen ska ta höjd för att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till Dagens Nyheter.

Grupp pekas ut: "Inte förstått"

En grupp pekas särskilt ut som extra sårbar av chefsekonomen.

Det gäller unga hushåll med stora skulder, som “inte förstått” att räntehöjningarna den senaste tiden inte innebär att räntorna återgår till nivåerna på 1 procent – som det var för några år sedan – även när styrräntan börjar sjunka.

Annika Winsth får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– På sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5 procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger Christina Nyman till samma tidning, och tillägger att det sannolikt tar uppemot fyra år innan vi når dit.

Inkassofallen ökar

Unga hushåll har redan drabbats hårt av den höga inflationen och de stigande räntorna.

I somras hade antalet inkassoärenden ökat med hela tio procentenheter, enligt SVT.

– Vi ser att höga bolåneräntor slår mot betalningsförmågan och det gäller särskilt de unga. Och vi tror tyvärr att det kommer fortsätta bli sämre innan det blir bättre, sade Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige som hjälper företag att få betalt, till SVT vid tillfället.

"Haft tajtare ekonomi"

Enligt Julia Reuszner är statistiken tydliga indikationer på att fler får problem med sin privatekonomi.

Hon har en teori varför det är just så många unga som hamnar i svårigheter.

– Sannolikt beror det på att de har haft tajtare ekonomi sedan tidigare. Många pekar på att det är de höga bolåneräntorna som ställer till det, säger Julia Reuszner till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen i Sverige

2024 05 17

Ett halvår senare är läget helt omvänt.

Nu har Sverige lägst priser på både diesel och bensin i nästan hela Europa. Det visar nya siffror från bilistorganisationen M Sverige, rapporterar SVT.

Enbart Andorra, Liechtenstein samt några få länder i östeuropa har lägre drivmedelspriser än Sverige. 

– Jag tycker att det är en jätteintressant jämförelse för det brukar inte förhålla sig på det sättet. Men det är en klen tröst för den som tankar i Sverige när det ändå är ett högt pris, säger M Sveriges hållbarhetsansvariga Carl-Erik Stjernvall till tv-kanalen.

Tre kronor lägre

När prissänkningarna började träda i kraft vid årsskiftet var efterfrågan hög. Dieseln tog slut vid pump på flera ställen och från Norge vallfärdade bilister till Sverige för att tanka.

Och för den som ska ut och bila genom Europa i sommar är det alltså fortsatt värt att tanka på hemmaplan så mycket det går.

Just nu är dieselpriset drygt tre kronor lägre än exempelvis i samtliga av Sveriges grannländer, och samma ska gäller alltså nästan överallt för bensin. 

Utsläppen ökar

Den kraftiga förändringen får också två förändringar, att färre köper elbil och att utsläppen ökar.

Det senare konstaterades av regeringen själva när man i höstas gick fram med att utsläppen totalt sett kommer att öka med uppemot 10 miljoner ton fram till 2030 med nuvarande politik.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har tidigare påtalat att man måste titta längre än så. Att avskaffa några klimatmål är inte aktuellt.

– Sverige ska föra en ambitiös och effektiv klimatpolitik som når klimatmålen. Den här budgeten ska inte ses som hela svaret på att vi når dit, framhöll hon till DN i höstas.

"Riskfylld väg"

Men regeringens utsläppspolitik har fått kritik.

Förutom från oppositionen har också experter i Klimatpolitiska rådet vädrat sitt missnöje.

– Vi menar att regeringen leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Planen visar inte hur vi når målen, varken på kort eller lång sikt, sade rådets vice ordförande tillika professor Björn Sandén till DN nyligen.

LÄS MER: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K

Text: Redaktionen