Två storbanker pekar ut många hushåll – “har inte förstått”

2023 11 07

Alla sitter och väntar på Riksbankens besked om styrräntan senare i november.

De flesta ekonomer och experter tycks överens om att en höjning är mycket sannolik.

Nästa vecka kommer också siffrorna för inflationen i oktober – vilket lär ge den sista ledtråden i vad Riksbanken väljer att göra.

"Ta höjd"

Att det kommer att dröja innan räntan börjar sjunka är redan en etablerad bedömning.

Såväl Handelsbanken som Nordea pekar ut september 2024 som den gyllene månaden när allt börjar vända.

– Hushållen ska ta höjd för att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till Dagens Nyheter.

Grupp pekas ut: "Inte förstått"

En grupp pekas särskilt ut som extra sårbar av chefsekonomen.

Det gäller unga hushåll med stora skulder, som “inte förstått” att räntehöjningarna den senaste tiden inte innebär att räntorna återgår till nivåerna på 1 procent – som det var för några år sedan – även när styrräntan börjar sjunka.

Annika Winsth får medhåll av Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– På sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5 procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger Christina Nyman till samma tidning, och tillägger att det sannolikt tar uppemot fyra år innan vi når dit.

Inkassofallen ökar

Unga hushåll har redan drabbats hårt av den höga inflationen och de stigande räntorna.

I somras hade antalet inkassoärenden ökat med hela tio procentenheter, enligt SVT.

– Vi ser att höga bolåneräntor slår mot betalningsförmågan och det gäller särskilt de unga. Och vi tror tyvärr att det kommer fortsätta bli sämre innan det blir bättre, sade Julia Reuszner, vd på Intrum Sverige som hjälper företag att få betalt, till SVT vid tillfället.

"Haft tajtare ekonomi"

Enligt Julia Reuszner är statistiken tydliga indikationer på att fler får problem med sin privatekonomi.

Hon har en teori varför det är just så många unga som hamnar i svårigheter.

– Sannolikt beror det på att de har haft tajtare ekonomi sedan tidigare. Många pekar på att det är de höga bolåneräntorna som ställer till det, säger Julia Reuszner till SVT.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen


Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen