Rysk eskalering – försöker plocka in premiärminister från Natoland

2024 02 13

Ryssland har förklarat en av Natos viktigaste personer officiellt efterlyst.

Putinregimen går nu hårt åt ett av sina grannländer och i synnerhet dess högsta politiska ledare.

Det handlar om Estland och landets premiärminister Kaja Kallas som begärs “efterlyst” av Kreml, rapporterar internationella medier.

– Efterlyst enligt strafflagen, skriver exempelvis tyska Deutsche Welle med hänvisning till Rysslands inrikesdepartement.

"Kan raderas från kartan"

Som ledare i ett av Natos medlemsländer i Rysslands absoluta närområde har Kaja Kallas en mycket viktig roll i det allt mer eskalerande omvärldsläget.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022 har den estniska premiärministern varit en högljudd förespråkare för att skicka mer vapen till det ukrainska försvaret.

Hon har även varnat för att Estland skulle kunna “raderas från kartan” baserat på hur Nato under invasionsåret formulerat sina beredskapsplaner vid händelse av en rysk invasion.

– De av er som varit i Tallinn och känner till vår gamla stad och de århundraden av historia och kultur som finns här – det skulle raderas från kartan, inklusive vårt folk, vår nation, sade Kaja Kallas till Financial Times vid tillfället.

Ett av flera namn

Efterlysningen nämner inga specifika åtalspunkter.

Den enda information som framgår är att Putinregimen vill plocka in Kallas med anledning av ett “icke-avslöjat brottmål", skriver nyhetsbyrån AP.

På den ryska listan finns utöver Estlands premiärminister bland annat också landets statssekreterare och Litauens kulturminister Simonas Kairys.

Även 67 medlemmar av det lettiska parlamentet återfinns på listan över personer som Ryssland har för avsikt att arrestera, enligt oberoende ryska Mediazona.

"Beter sig som svin"

Just Lettland har de senaste månaderna fått särskild uppmärksamhet av Ryssland som hetsat mot landet på liknande sätt som föregick invasionen av Ukraina.

Bland annat har Vladimir Putin anklagat Lettland för att diskriminera dess ryskspråkiga minoritet.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, sade Putin i december enligt Newsweek.

LÄS MER: Ryssland hetsar mot nytt land – repris på Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sex länder går samman – markerar mot Trump

2026 01 04

Sex länder markerar mot USA:s president efter attacken mot Venezuela.

USA:s attack mot Venezuela tidigt på lördagen har lett till kraftiga reaktioner världen över.

Nicolas Maduro har förts ut ur landet och befinner sig nu i New York i väntan på rättegång.

Samtidigt går sex länder samman för att markera mot Donald Trump, rapporterar The Guardian.

Går samman

Spanien, Brasilien, Chile, Colombia, Mexiko och Uruguay har släppt ett gemensamt meddelande där de framhåller att USA:s aktioner “utgör ett extremt farligt prejudikat för fred och regional säkerhet och utsätter civilbefolkningen för fara”.

– Vi uttrycker vår djupa oro över och vårt avståndstagande från de militära handlingar som utförts ensidigt på venezuelanskt territorium, vilka strider mot folkrättens grundläggande principer, i synnerhet förbudet mot användning och hot om våld samt respekten för staters suveränitet och territoriella integritet.

“Oförenligt”

Det gemensamma meddelandet fortsätter.

– Vi uttrycker vår oro gällande varje försök till statlig kontroll, administration eller externt övertagande av naturresurser eller strategiska resurser, vilket är oförenligt med internationell rätt och hotar regionens politiska, ekonomiska och sociala stabilitet.

Läs mer: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Kristerssons kommentar

Många världsledare har kommenterat händelserna med olika uppfattningar om attacken.

En som uttryckt sina tankar är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Det venezuelanska folket har nu befriats från Maduros diktatur, skriver statsministern på X.

– Men alla stater har samtidigt ett ansvar att respektera och agera i enlighet med folkrätten. Det är dessutom ett långsiktigt säkerhetspolitiskt intresse för Sverige.

Domstol på Manhattan

Maduro och hans fru Cilia Flores väntas framträda i en federal domstol på Manhattan på måndagen.

Detta enligt en talesperson för domstolen, rapporterar BBC.

Läs mer: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

3dec2025

Skatteverket meddelar ändring inför deklarationen 2026

2026 01 05

En viktig ändring inför deklarationen 2026 påverkar alla deklaranter.

I år inför Skatteverket en viktig förändring för deklarationen.

Sista dagen att lämna in deklarationen har flyttats till den 4 maj, och flera nya datum att hålla koll på gäller alla som deklarerar för inkomståret.

Nytt deklarationsdatum

En av de tydligaste ändringarna inför deklarationen 2026 är att sista dagen för inlämning ändrats jämfört med tidigare år.

Skatteverket har fastställt att den ordinarie sista deklarationsdag i år är den 4 maj – och enligt myndigheten är detta en justering för att datumet alltid ska infalla på en vardag.

– En förändring i år är att den sista dagen att lämna in deklarationen är den 4 maj om du inte har fått anstånd. Anledningen är att sista deklarationsdagen alltid ska vara en vardag, säger Johan Schauman deklarationsexpert på Skatteverket, till Börskollen.

LÄS MER: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Viktiga datum inför 2026

För den som vill vara förberedd finns flera datum att skriva upp i kalendern inför deklarationsperioden.

Först och främst är det viktigt att skaffa en digital brevlåda i god tid.

  • 1 mars – sista dag att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt.
  • 2–6 mars – deklarationerna skickas ut digitalt, och från 6 mars finns de även som pdf på Mina sidor.
  • 15 april – sista dag då pappersdeklarationen ska ha nått dig om du inte har digital brevlåda.

När det gäller själva inlämningen öppnar möjligheten att deklarera från och med 17 mars, och om du godkänner din deklaration digitalt utan ändringar senast 31 mars, kan du få skatteåterbäring redan tidigt i april.

Skatteåterbäring och fler datum

– Att ha koll på datumen gör det också lättare att planera för eventuell skatteåterbäring. Den som lämnar in i tid kan få besked om slutlig skatt och eventuell återbäring mellan 7 och 10 april, uppger Skatteverket.

Om du deklarerar senast 4 maj kommer Skatteverket att betala ut återbäringen i början av sommaren, vanligen mellan 9 och 11 juni, förutsatt att allt är i ordning.

För den som av någon anledning inte fått besked tidigare kan även senare utbetalningar ske, till exempel i augusti eller så sent som i december.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen