Ryssland hetsar mot nytt land – repris från Ukraina

2023 12 06

Ryssland utfärdar färska hot mot ett grannland tillika tidigare medlem av Sovjetunionen.

Inför den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan, som i Ryssland benämns som en “speciell räddningsoperation”, påstod Vladimir Putin flera gånger att Kyiv förföljer etniska ryssar och rysktalande medborgare.

Han presenterade inga bevis för sina anklagelser.

Nu händer det igen.

Putin skiftar fokus mot Lettland och Riga – och anklagar den tidigare Sovjetstaten och numera Natomedlemmen för liknande saker som han gjorde mot Ukraina, rapporterar Newsweek med hänvisning till rapport från mediebolaget RBC Ukraine.

"Beter sig som svin"

Utspelen gjordes under Kremls “råd för utveckling av det civila samhället och mänskliga rättigheter”.

Anklagelserna hävdar att Lettland diskriminerar sin ryskspråkiga minoritet.

– Om de för en sådan politik gentemot människor som vill bo i det landet, arbetat där, skapar något gott för det landet, och de behandlar dem så svinaktigt, så kommer de till slut själva att möta detta svinaktiga beteende i sitt land, säger Putin enligt den amerikanska tidningen.

Dominerade valet

Ungefär 24 procent av den lettiska befolkningen är ryssar, enligt statistik från Riga.

I maj rapporterade Reuters att 20 000 ryska medborgare, som bott i Lettland i flera decennier, behövde genomföra ett lettiskt språktest för att bevisa sin lojalitet till Natolandet och undvika utvisning.

Att prata ryska i Lettland har inte setts som kontroversiellt fram till nu, men kriget i Ukraina förändrade landskapet och förra årets valkampanj i landet dominerades av frågor om nationell identitet och säkerhetsproblem.

Kravet mötte reaktioner, bland annat från FN-experter, men Ryssland har reagerat kraftigast av alla.

– Jag tror inte att sådan politik skapar någon lycka, säger Putin och syftar på flera baltiska länder som regimen anser praktiserar ryssofobi.

Känsligt läge

Putins utspel kommer i ett mycket känsligt läge.

Flera östeuropeiska länder brottas med en ökning av asylsökande som tar sig över gränsen från Ryssland – som enligt rapporter skickas dit av den ryska regimen i vad som liknats vid hybridkrig.

Finland har redan stängt alla sina gränser till Ryssland och regeringarna i Lettland, Litauen och Estland överväger att göra samma sak.

Nyligen varnade också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för att en vinst för Putin i Ukraina försätter andra grannländer och Natomedlemmar i fara.

– Vi måste inse att en seger för president Putin skulle vara en tragedi för Ukraina, men det skulle också vara farligt för oss, sade Jens Stoltenberg häromdagen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Nya villkor för självscanning på Coop och Ica

2024 02 28

Stölderna i självscanningen har ökat lavinartat under de senaste åren.

Vid upprepade tillfällen har bland annat Svensk Handel larmat om systematiska stölder där folk tycks ha satt i system att utnyttja självscanningskassorna på exempelvis Coop och Ica för att stjäla livsmedel.

Gärningspersonerna ser ofta ut att scanna in samtliga varor som de lägger i påsen men i själva verket scannar de bara in de billiga varorna, har organisationen tidigare framhållit.

– Alternativt scannar de in alla varor först för att sedan radera de dyrare varorna innan de kommer till kassan.

Nya tuffa villkor

Nu har flera av de stora livsmedelskedjorna tröttnat på stölderna.

Tuffare villkor har implementerats på bland annat Coop, Ica, Hemköp och Willys, rapporterar Sveriges Radio.

Konkret handlar det om elektronisk individuell övervakning som innebär att kassorna lagrar information från kunder som scannat fel.

Misstagen hamnar i ett dataregister och resulterar i att dessa kunder behöver genomgå fler så kallade avstämningar när man ska betala.

– Det är de villkor som Coops säkerhet har tagit fram, säger exempelvis butikschefen Joantan Espnoza från Coop-hallen i Gävle till SR.

Då ökar risken

Avstämningarna sker med andra ord inte bara slumpmässigt. Avvikande köpbeteende, som att man behöver köper en vara, ökar chansen för att bli kontrollerad.

Det finns även så kallade “avstämningsvaror” som också kan innebära förutbestämd avstämning.

Att kunder misstänkliggörs målas upp som en risk, men den risken väljer Coop att tona ned.

– Vi försöker vara snälla och trevliga även mot kunder som vi kanske tror har scannat fel medvetet, säger Jonatan Espnosa.

Byter prislappar

Strategierna för att fuska i självscanningen är många. Tidigare har Ica påtalat att kunder till exempel väger en gullök och sätter prislappen på en dyrare vara, som olivolja.

Svensk Handel har även uppmärksammat att gärningspersoner delar upp varor i två olika kundvagnar – i den ena lägger man billiga varor som man scannar och i den andra dyrare varor som man inte scannar.

– Vid självutcheckningen avvaktar man med att rulla fram den dyra kundvagnen för att se om det blir avstämning. Om så är fallet lämnar man kvar kundvagnen med dyra varor i butiken. Om avstämning däremot inte sker rullar man ut båda vagnarna, framhåller organisationen.

LÄS MER: Allvarliga rapporter gällande självscanning

Foto: ICA-Gruppen, Jessica Gow

Text: Redaktionen


Jätteförändring av elpriset

2024 02 27

Elpriserna är på väg mot en enorm förändring under våren 2024.

Den prognosen ger nu elbolaget Bixia ett rykande färskt besked på tisdagen.

Konkret handlar det om nästan en halvering av priset under mars och april jämfört med motsvarande period förra året.

Det blir billigare än på flera år.

I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

"Krisen helt borta"

Marspriset förväntas landa på ungefär 50 öre per kilowattimme, vilket är en kraftig skillnad från förra årets 91 öre.

I april ser det ut att hamna på 45 öre – ifjol låg motsvarande pris på 88 öre.

Överlag talar Bixia nu om ett klart mer stabilt elpris under våren jämfört med skräckpriserna under förra året.

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 - 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år, säger Johan Sigvardsson.

– Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre.

Finns en övre gräns

Mildare väder och minskad elförbrukning är andra faktorer som nämns som påverkar den stora prisförändringen.

Även om det skulle bli kallt och vindstilla i Sverige – och vi behöver importera mer el – finns ett maxtak för hur mycket dyrare elen kan bli som en följd av priskopplingen mot Tyskland.

I just Tyskland förväntar man sig inte elpris på högre än runt 60 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med 114 öre förra året.

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

Även i februari har systempriset legat lägre än förra året – 45 öre per kilowattimme jämfört med förra årets 91 öre.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen