Regeringen agerar mot svenskars mobilanvändande

2023 05 12

Regeringen ser “oroväckande tendenser” när det gäller skärmtid bland en del av allmänheten.

I synnerhet gäller det landets unga befolkning, meddelar socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

– Det är angeläget att undersöka mer om hur skärmtid och digitala medier påverkar hälsan, säger ministern inför presskåren.

Delegerar nytt uppdrag

Det är just eventuella kopplingar till en sämre hälsa som regeringen ser faror i.

Ett uppdrag ges därför till Folkhälsomyndigheten för att noga ta reda på hur sambandet mellan digitala medier och ohälsa bland befolkningen under 18 år egentligen ligger till.

Därefter kan myndighetsrekommendationer tas fram om hur mycket skärmtid som är lämpligt.

Att tiden framför mobiler, ipads och datorer idag är för hög är sannolikt, enligt Jakob Forssmed.

– Mycket talar för att det går ut över fysisk aktivitet, till exempel. 

Påverkar negativt

I underlaget som regeringen presenterar framgår statistik som bland annat pekar på att 47 procent av Sveriges treåringar använde internet 2018.

Åtta år tidigare var siffran två procent.

– Nästan alla barn och unga spenderar numera en avsevärd tid av dygnet åt sociala medier eller olika typer av digitalt spelande, säger Jakob Forssmed.

Socialministern betonar att det visserligen finns positiva sidor av skärmanvändning, men att det också är en plats där det förekommer mobbning, desinformation och skevhet som påverkar den unga befolkningen negativt.

"Skapar problem"

Nyligen lade Liberalerna fram ett förslag om att kraftigt lägga om politiken kopplat till skärmtid i skolan.

– Den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte, framhöll partiledaren Johan Pehrson (L) tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Expressen i slutet av april.

Tillbaka till böcker

Enligt politikerna måste skolan “tillbaka till grunderna”.

– Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.

LÄS MER: Ny forskning – skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Skäms på er” – Vita huset till stenhårt angrepp

2025 07 07

Texas skakas av katastrofala översvämningar.

På måndagskvällen meddelar Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt att 91 personer har bekräftats döda i översvämningarna.

”Borde skämmas”

Bland dödsoffren finns 27 personer som deltog på ett sommarläger i delstaten. Flera av de avlidna är barn.

– Alla i Trumpadministrationen, inklusive presidenten, ber för offrens familjer och vänner, säger Leavitt på en pressträff.

Samtidigt riktar hon stenhård kritik mot personer som ifrågasätter Trumpadministrationen och räddningstjänstens arbete.

–  Ni som medvetet ljuger om den här katastrofen – skäms på er, säger hon med hänvisning till kritiker som ifrågasatt om översvämningsvarningarna utfärdades för sent.

– Vi skickade ut 1 500 varningar till invånarna. I vissa områden gick polisen från dörr till dörr för att varna folk om att vattnet var på väg och att de var tvungna att evakuera, säger Leavitt som i synnerhet pekar ut Demokraterna och media.

– I kölvattnet av denna naturkatastrof har vi sett många osanningar som eldats på av demokrater som senator Chuck Schumer och vissa medier. Att skylla översvämningarna på president Trump är en tragisk lögn.

LÄS MER: Trump slår till – publicerar brev på sociala medier | Ekonomibladet

Kritiken: Experter saknades  

Chuck Schumer har varit senator för delstaten New York sedan 1999 och är i dag Demokraternas ledare i senaten.

Schumer har krävt en utredning om personalbrister hos den nationella vädertjänsten NWS bidrog till den omfattande förlusten av människoliv vid översvämningen.

Senatorn har bland annat framhållit att viktiga NWS-kontor var glest bemannade vid tidpunkten. Enligt demokraten saknade kontoren kunniga personer som meteorologer, forskare och hydrologer.

– Det är experter som ansvarar för att övervaka stigande vattennivåer, utfärda översvämningsvarningar och samordna insatser med lokala räddningstjänster om när man ska varna allmänheten och utfärda evakueringsorder, framhåller Schumer enligt The Hill.

– Enkelt uttryckt: de hjälper till att rädda liv, tillägger demokraten.

LÄS MER: Krisdrag från Kreml – tung smäll för miljontals ryssar | Ekonomibladet

Foto: BruceSchaff

Text: Redaktionen

Ryssland uppmanar Natoland att gå med i kriget

2025 07 07

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppmanar Ungern att ansluta sig till det ryska anfallskriget i Ukraina.

Lavrov uppmanar Natolandet att samarbeta med Moskva för att ”försvara” den ungerska minoriteten i östra Ukraina – en grupp som den ungerska regeringen ofta beskriver som förtryckt.

– I dag talar både Ryssland och Ungern öppet om förtrycket mot våra landsmän. Vi kan förena våra ansträngningar i detta avseende, säger Lavrov enligt Politico.

– Den påtvingade ukrainiseringen borde också oroa minoriteter som ungrare, armenier, belarusier, bulgarer, greker, polacker och rumäner, fortsätter ministern.

Vägrar fördöma kriget

Under premiärminister Viktor Orbans styre har Ungern behållit sin starka relation till Ryssland.

Orban har motsatt sig västvärldens sanktioner mot Ryssland och krävt att Ukraina ska sätta sig vid förhandlingsbordet.  

Drömmer om ”Stor-Ungern”

Att Orbans nationalistiska regering drömmer om att återupprätta ”Stor-Ungern” är ingen hemlighet.  

Viktor Orban har bland annat poserat med en halsduk som föreställer Ungern för över 100 år sedan. Kartan på halsduken inkluderade delar av dagens Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovakien och Ukraina.

Bakgrund: Därför bråkar Ungern och Ukraina

Konflikten mellan Ungern och Ukraina handlar om regionen Zakarpatska i västra Ukraina.

Zakarpatska var en del av Österrike-Ungern innan första världskriget och en del av Ungern strax innan andra världskriget.

Ukraina har tidigare anklagat Ungern för att landet kände till Rysslands invasionsplaner innan den 24 februari.

Chefen för Ukrainas nationella säkerhet- och försvarsråd, Oleksij Danilov, har även påstått att Ungern erbjudits ukrainskt territorium (Zakarpatska) av Ryssland efter kriget.

– Ungern förklarade öppet sitt samarbete med Ryssland. Dessutom varnade Putin dem i förväg för att vårt land skulle invaderas. Av någon anledning trodde Ungern att de skulle få ta en del av ”sitt” territorium. Det kommer aldrig att hända. Låt oss se vad som blir konsekvenserna för detta land efter krigets slut, sade Danilov till den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform i maj 2022.

Ungern tillbakavisade anklagelserna i kraftiga ordalag.

– Uttalandet av Oleksij Danilov innehåller anklagelser som är falska och ogrundade. De uppviglar till hat mot det ungerska folket och mot Ungern i den ukrainska opinionen, framhöll den ungerska ambassaden i Kyiv i ett uttalande.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen