27 juni 2026

Regeringen agerar mot svenskars mobilanvändande

2023 05 12

Regeringen ser “oroväckande tendenser” när det gäller skärmtid bland en del av allmänheten.

I synnerhet gäller det landets unga befolkning, meddelar socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

– Det är angeläget att undersöka mer om hur skärmtid och digitala medier påverkar hälsan, säger ministern inför presskåren.

Delegerar nytt uppdrag

Det är just eventuella kopplingar till en sämre hälsa som regeringen ser faror i.

Ett uppdrag ges därför till Folkhälsomyndigheten för att noga ta reda på hur sambandet mellan digitala medier och ohälsa bland befolkningen under 18 år egentligen ligger till.

Därefter kan myndighetsrekommendationer tas fram om hur mycket skärmtid som är lämpligt.

Att tiden framför mobiler, ipads och datorer idag är för hög är sannolikt, enligt Jakob Forssmed.

– Mycket talar för att det går ut över fysisk aktivitet, till exempel. 

Påverkar negativt

I underlaget som regeringen presenterar framgår statistik som bland annat pekar på att 47 procent av Sveriges treåringar använde internet 2018.

Åtta år tidigare var siffran två procent.

– Nästan alla barn och unga spenderar numera en avsevärd tid av dygnet åt sociala medier eller olika typer av digitalt spelande, säger Jakob Forssmed.

Socialministern betonar att det visserligen finns positiva sidor av skärmanvändning, men att det också är en plats där det förekommer mobbning, desinformation och skevhet som påverkar den unga befolkningen negativt.

"Skapar problem"

Nyligen lade Liberalerna fram ett förslag om att kraftigt lägga om politiken kopplat till skärmtid i skolan.

– Den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte, framhöll partiledaren Johan Pehrson (L) tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Expressen i slutet av april.

Tillbaka till böcker

Enligt politikerna måste skolan “tillbaka till grunderna”.

Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.

LÄS MER: Ny forskning – skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen