Regeringen agerar mot svenskars mobilanvändande

2023 05 12

I synnerhet gäller det landets unga befolkning, meddelar socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

– Det är angeläget att undersöka mer om hur skärmtid och digitala medier påverkar hälsan, säger ministern inför presskåren.

Delegerar nytt uppdrag

Det är just eventuella kopplingar till en sämre hälsa som regeringen ser faror i.

Ett uppdrag ges därför till Folkhälsomyndigheten för att noga ta reda på hur sambandet mellan digitala medier och ohälsa bland befolkningen under 18 år egentligen ligger till.

Därefter kan myndighetsrekommendationer tas fram om hur mycket skärmtid som är lämpligt.

Att tiden framför mobiler, ipads och datorer idag är för hög är sannolikt, enligt Jakob Forssmed.

– Mycket talar för att det går ut över fysisk aktivitet, till exempel. 

Påverkar negativt

I underlaget som regeringen presenterar framgår statistik som bland annat pekar på att 47 procent av Sveriges treåringar använde internet 2018.

Åtta år tidigare var siffran två procent.

– Nästan alla barn och unga spenderar numera en avsevärd tid av dygnet åt sociala medier eller olika typer av digitalt spelande, säger Jakob Forssmed.

Socialministern betonar att det visserligen finns positiva sidor av skärmanvändning, men att det också är en plats där det förekommer mobbning, desinformation och skevhet som påverkar den unga befolkningen negativt.

"Skapar problem"

Nyligen lade Liberalerna fram ett förslag om att kraftigt lägga om politiken kopplat till skärmtid i skolan.

– Den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte, framhöll partiledaren Johan Pehrson (L) tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Expressen i slutet av april.

Tillbaka till böcker

Enligt politikerna måste skolan “tillbaka till grunderna”.

– Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.

LÄS MER: Ny forskning – skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen