10 nov 26

EKONOMI: Problematisk trend i svenska bostadsrätter

2023 01 24

En oroväckande trend som kan leda till svåra konsekvenser för såväl föreningar som bostadsrättsinnehavare har noterats i Sverige.

Det handlar om ett växande antal hushåll som inte betalar avgifterna för sina boende i tid, rapporterar Dagens Nyheter.

En direkt följd av att det har blivit allt dyrare att bo och leva i Sverige det senaste året, och som slår mot såväl förening som den som bor i bostaden. 

– Föreningen är beroende av sina intäkter och om en medlem slutar betala sin avgift påverkar det kassaflödet. Om man driver det till sin spets så kan det behöva ske en tvångsförsäljning av lägenheten, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till tidningen.

Ökning av inkassokrav

I snitt har bostadsrättsföreningar meddelat att avgiften ska höjas med 8,2 procent under 2023, men somliga chockhöjer betydligt mer än så.

Nu har SBC lagt märke till att det återspeglas bland inkassokraven – som ökade med fem procent sista halvåret under 2022 jämfört med samma period året dessförinnan

– 50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med elva procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran, säger Markus Pålsson.

Trenden tydlig

Även för HSB, som utöver bostadsrättsinnehavare även representerar hyresgäster, är trenden tydlig.

Mellan juli och december 2022 ökade antalet påminnelseavgifter med 2,5 i Stockholm jämfört med samma månader 2021 – som av HSB anses representativt för hela Sverige, skriver DN.

Och hittills under januari har SBC redan konstaterat att antalet obetalda avgifter som går till inkasso har ökat med samma siffra som under hösten – fem procent – när man jämför med januari 20222.

Prognosen: fyra av fem höjer

Enligt beräkningar från kreditföretaget UC ska fyra av fem hushåll räkna med höjda bostadsavgifter på tio procent.

Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent, förutspådde UC i november.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, säger Stéphane Hedman, ansvarig för UC bostad, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Ljus i mörkret

Till de positiva nyheterna hör emellertid att räntetoppen anses vara nära och att räntan därmed snart kan falla.

En analys som storbanken Swedbank presenterade förra veckan.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjukna, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: G. Karlsson

Tex: Redaktionen


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 nov 2026

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.  

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen