19nov25

EKONOMI: Problematisk trend i svenska bostadsrätter

2023 01 24

En oroväckande trend som kan leda till svåra konsekvenser för såväl föreningar som bostadsrättsinnehavare har noterats i Sverige.

Det handlar om ett växande antal hushåll som inte betalar avgifterna för sina boende i tid, rapporterar Dagens Nyheter.

En direkt följd av att det har blivit allt dyrare att bo och leva i Sverige det senaste året, och som slår mot såväl förening som den som bor i bostaden. 

– Föreningen är beroende av sina intäkter och om en medlem slutar betala sin avgift påverkar det kassaflödet. Om man driver det till sin spets så kan det behöva ske en tvångsförsäljning av lägenheten, säger Markus Pålsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, till tidningen.

Ökning av inkassokrav

I snitt har bostadsrättsföreningar meddelat att avgiften ska höjas med 8,2 procent under 2023, men somliga chockhöjer betydligt mer än så.

Nu har SBC lagt märke till att det återspeglas bland inkassokraven – som ökade med fem procent sista halvåret under 2022 jämfört med samma period året dessförinnan

50 procent av våra kunder höjde avgiften vid årsskiftet. Klart det påverkar. I snitt ökar avgiften med elva procent för medlemmarna. Därtill ökar i princip alla andra kostnader nu för medlemmarna. Risken är att det kommer fortsätta vara tufft för medlemmar som ska betala sin avgift och hyresgäster som ska betala hyran, säger Markus Pålsson.

Trenden tydlig

Även för HSB, som utöver bostadsrättsinnehavare även representerar hyresgäster, är trenden tydlig.

Mellan juli och december 2022 ökade antalet påminnelseavgifter med 2,5 i Stockholm jämfört med samma månader 2021 – som av HSB anses representativt för hela Sverige, skriver DN.

Och hittills under januari har SBC redan konstaterat att antalet obetalda avgifter som går till inkasso har ökat med samma siffra som under hösten – fem procent – när man jämför med januari 20222.

Prognosen: fyra av fem höjer

Enligt beräkningar från kreditföretaget UC ska fyra av fem hushåll räkna med höjda bostadsavgifter på tio procent.

Hälften av hushållen kan drabbas av höjda avgifter på 15 till 40 procent, förutspådde UC i november.

– Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst, säger Stéphane Hedman, ansvarig för UC bostad, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Även små föreningar som har få lägenheter löper en större risk. Samtidigt finns det föreningar med god ekonomi och lönsamhet där den finansiella styrkan kan mildra behovet av avgiftshöjningar.

Ljus i mörkret

Till de positiva nyheterna hör emellertid att räntetoppen anses vara nära och att räntan därmed snart kan falla.

En analys som storbanken Swedbank presenterade förra veckan.

– Vår bedömning är att räntorna sjunker i slutet av 2023 och under början av 2024 till följd av fallande inflation och att centralbankerna mjukna, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: G. Karlsson

Tex: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen