Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

2025 03 06

Brevgiganten, som ofta vållat debatt och varit föremål för kritik i Sverige, är på väg att offentliggöra ett drastiskt besked.

Med kort varsel väntas Postnord meddela att all brevutdelning till Danmarks knappt sex miljoner invånare och tre miljoner hushåll stoppas.

Det rapporterar flera danska medier.

Massuppsägningar väntar

Postnord-koncernen ägs till 40 procent av danska staten, medan svenska staten äger resterande 60 procent.

Enligt de senaste siffrorna har bolaget drygt 5 200 anställda i Danmark. 

Nu väntar massuppsägningar, enligt uppgifter till TV2.

– Det är tråkiga nyheter, säger affärsanalytikern Ole Krohn till tv-kanalen.

Beslutet om att slopa brevutdelningen i Danmark kommer efter att Postnord Group i höstas redovisade en förlust på 395 miljoner danska kronor för de tre första kvartalen under 2024.

Året dessförinnan hade Postnord även ett underskott på 592 miljoner svenska kronor.

Brevlådorna minskat med 90 procent

Ole Krohn konstaterar att Postnord i Danmark länge haft “stora problem” med verksamheten.

År 1915 fanns 15 000 av de klassiska röda brevlådorna i landet. Idag finns drygt 1 500 kvar.

– Brevmarknaden har stått för förluster i flera decennier eftersom Danmark är en helt digitaliserad marknad, och därmed har brevvolymerna minskat dramatiskt, säger Ole Krohn.

Sedan ett år tillbaka försvann dessutom statsbidraget till bolaget efter att en ny postlag införts i Danmark.

Postnord själva delar expertens analys.

– Digitaliseringstrenden och nedgången av inrikes brevpost har accelererat i spåren av Danmarks nya postlag, står det i bolagets redovisning, enligt Berlingske.

Svenskt och danskt slogs samman

Postnord är en sammanslagning av tidigare Posten AB och den danska motsvarigheten Posten A/S. De två bolagen slogs ihop 2009.

Även i Sverige har bolaget fått göra stora förändringar, enligt många kritiker till det sämre. För några år sedan började man dela ut post varannan dag istället för varje dag, och våren 2024 annonserades att 2 900 av de gula postlådorna plockas bort.

Skälet uppgavs vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, sade Postnords Henrik Ishihara till SR vid tillfället.

Enligt siffror radion tagit fram har brevskickandet minskat med 65 procent på 14 år i Sverige.

LÄS MER: Postnord meddelar stor försämring i Sverige

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen