Postnord meddelar att man kommer att göra en rejäl prishöjning som träder i kraft 2025.

Det handlar om priset på frimärken, som nu når rekordhöga nivåer.

Kostnaden för att skicka ett brev har fördubblats sedan 2020, rapporterar SR.

Rejäl prishöjning

Från och med 2025 kommer det att kosta hela 22 kronor att skicka ett vanligt inrikesbrev på upp till 50 gram, meddelar Postnord.

Det är en höjning med 4 kronor jämfört med vad det kostar nu, och dessutom en fördubbling jämfört med för fyra år sedan.

– Det som sker är ju att intäkterna ifrån portot minskar drastiskt, och vi har en hög andel fasta kostnader. Och eftersom vi inte får något som helst statligt stöd för postservicen så är den enda återstående lösningen för oss att höja portot, säger Postnords presstalesperson Henrik Ishihara till radiokanalen.

”Våra intäkter faller”

Det blir alltså rejält mycket dyrare att skicka brev, och det är osäkert hur stora prishöjningar svenska folket tål innan man slutar skicka brev helt och hållet.

– Den effekten har vi naturligtvis tagit med i beräknande, så är det, men när våra intäkter faller, kostnaderna kvarstår, då är den enda återstående lösningen för vår del att höja portot, trots att det naturligtvis också har en påverkan på hur många brev som skickas, säger Postnords presstalesperson till radiokanalen.

Vill man skicka lite tyngre brev så blir priset 44 kronor om brevet väger 100 gram, och 66 kronor om det väger 250 gram. Den högsta vikten på 2 000 gram kommer att kosta 154 kronor.

Priset för att skicka utrikesbrev på 50 gram höjs med 8 kronor till 44 kronor, meddelar Postnord.

Stor minskning i brevskickandet

Prishöjningarna träder i kraft den 1 januari 2025, alltså om drygt en månad.

Andelen frimärkta brev som skickas har minskat med 20 procent bara det senaste året, uppger Postnord.

Därför anser de sig vara tvingade att höja priserna.

Det är inte möjligt att ta pengar från paketverksamheten, utan brevverksamheten måste stå på egna ben och då är höjningarna nödvändiga, meddelar företaget.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen