Postnord meddelar stor försämring

2024 05 19

Postnord annonserar en förändring som drabbar kunderna.

Postnord har genomgått stora förändringar på senare tid.

Allt färre svenskar skickar brev på posten, vilket gör att bolaget drar ner på sin verksamhet.

Och nu kommer ännu ett besked om hur servicen för kunderna försämras.

2 900 plockas bort

Det handlar om de gula postlådorna, som nu kommer att bli betydligt färre, rapporterar SR.

Hela 2 900 brevlådor ska plockas bort.

Skälet uppges vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, säger Postnords Henrik Ishihara till radiokanalen.

”Används i liten utsträckning”

Förändringen uppges bero på att svenska folket skickar allt färre brev.

Brevskickandet har minskat med 65 procent på 14 år, uppger kanalen.

Det påverkar servicen, eftersom tömning av brevlådorna finansieras via portot.

Man kommer därför att plocka bort 2 900 brevlådor som inte används så mycket.

– Det är ju brevlådor som används i mycket liten utsträckning. Det faller sig ganska onödigt för en brevbärare att åka dit för att mötas av en brevlåda där det inte finns ett enda brev, menar Henrik Ishihara.

Töms bara varannan dag

Postnord väljer därför att prioritera brevlådor som används i högre utsträckning, bland annat hos ombud och i anslutning till kollektivtrafiken.

Men servicen har även försämrats på andra sätt.

MarcusOscarsson.se har tidigare rapporterat om Postnords beslut att bara tömma brevlådorna varannan dag i stället för varje dag.

Den förändringen trädde i kraft den 6 maj i år.

– Förändringen är en anpassning efter samhällets minskade behov av posttjänster och för att göra den samhällsomfattande posttjänsten mer hållbar, såväl ekonomiskt som miljömässigt, uppgav företaget i ett uttalande.

Samtidigt meddelade man dock att vissa brevlådor undantas från beslutet.

– Brevlådor som är belägna på strategiska platser och som fortfarande används i förhållandevis hög utsträckning kommer även framgent att tömmas dagligen, uppgav Postnord.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen