Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

2025 03 06

Brevgiganten, som ofta vållat debatt och varit föremål för kritik i Sverige, är på väg att offentliggöra ett drastiskt besked.

Med kort varsel väntas Postnord meddela att all brevutdelning till Danmarks knappt sex miljoner invånare och tre miljoner hushåll stoppas.

Det rapporterar flera danska medier.

Massuppsägningar väntar

Postnord-koncernen ägs till 40 procent av danska staten, medan svenska staten äger resterande 60 procent.

Enligt de senaste siffrorna har bolaget drygt 5 200 anställda i Danmark. 

Nu väntar massuppsägningar, enligt uppgifter till TV2.

– Det är tråkiga nyheter, säger affärsanalytikern Ole Krohn till tv-kanalen.

Beslutet om att slopa brevutdelningen i Danmark kommer efter att Postnord Group i höstas redovisade en förlust på 395 miljoner danska kronor för de tre första kvartalen under 2024.

Året dessförinnan hade Postnord även ett underskott på 592 miljoner svenska kronor.

Brevlådorna minskat med 90 procent

Ole Krohn konstaterar att Postnord i Danmark länge haft “stora problem” med verksamheten.

År 1915 fanns 15 000 av de klassiska röda brevlådorna i landet. Idag finns drygt 1 500 kvar.

– Brevmarknaden har stått för förluster i flera decennier eftersom Danmark är en helt digitaliserad marknad, och därmed har brevvolymerna minskat dramatiskt, säger Ole Krohn.

Sedan ett år tillbaka försvann dessutom statsbidraget till bolaget efter att en ny postlag införts i Danmark.

Postnord själva delar expertens analys.

– Digitaliseringstrenden och nedgången av inrikes brevpost har accelererat i spåren av Danmarks nya postlag, står det i bolagets redovisning, enligt Berlingske.

Svenskt och danskt slogs samman

Postnord är en sammanslagning av tidigare Posten AB och den danska motsvarigheten Posten A/S. De två bolagen slogs ihop 2009.

Även i Sverige har bolaget fått göra stora förändringar, enligt många kritiker till det sämre. För några år sedan började man dela ut post varannan dag istället för varje dag, och våren 2024 annonserades att 2 900 av de gula postlådorna plockas bort.

Skälet uppgavs vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, sade Postnords Henrik Ishihara till SR vid tillfället.

Enligt siffror radion tagit fram har brevskickandet minskat med 65 procent på 14 år i Sverige.

LÄS MER: Postnord meddelar stor försämring i Sverige

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen