Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

2025 03 06

Postnord har kallat 5 000 anställda till krismöte på torsdagen.

Brevgiganten, som ofta vållat debatt och varit föremål för kritik i Sverige, är på väg att offentliggöra ett drastiskt besked.

Med kort varsel väntas Postnord meddela att all brevutdelning till Danmarks knappt sex miljoner invånare och tre miljoner hushåll stoppas.

Det rapporterar flera danska medier.

Massuppsägningar väntar

Postnord-koncernen ägs till 40 procent av danska staten, medan svenska staten äger resterande 60 procent.

Enligt de senaste siffrorna har bolaget drygt 5 200 anställda i Danmark. 

Nu väntar massuppsägningar, enligt uppgifter till TV2.

– Det är tråkiga nyheter, säger affärsanalytikern Ole Krohn till tv-kanalen.

Beslutet om att slopa brevutdelningen i Danmark kommer efter att Postnord Group i höstas redovisade en förlust på 395 miljoner danska kronor för de tre första kvartalen under 2024.

Året dessförinnan hade Postnord även ett underskott på 592 miljoner svenska kronor.

Brevlådorna minskat med 90 procent

Ole Krohn konstaterar att Postnord i Danmark länge haft “stora problem” med verksamheten.

År 1915 fanns 15 000 av de klassiska röda brevlådorna i landet. Idag finns drygt 1 500 kvar.

– Brevmarknaden har stått för förluster i flera decennier eftersom Danmark är en helt digitaliserad marknad, och därmed har brevvolymerna minskat dramatiskt, säger Ole Krohn.

Sedan ett år tillbaka försvann dessutom statsbidraget till bolaget efter att en ny postlag införts i Danmark.

Postnord själva delar expertens analys.

– Digitaliseringstrenden och nedgången av inrikes brevpost har accelererat i spåren av Danmarks nya postlag, står det i bolagets redovisning, enligt Berlingske.

Svenskt och danskt slogs samman

Postnord är en sammanslagning av tidigare Posten AB och den danska motsvarigheten Posten A/S. De två bolagen slogs ihop 2009.

Även i Sverige har bolaget fått göra stora förändringar, enligt många kritiker till det sämre. För några år sedan började man dela ut post varannan dag istället för varje dag, och våren 2024 annonserades att 2 900 av de gula postlådorna plockas bort.

Skälet uppgavs vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, sade Postnords Henrik Ishihara till SR vid tillfället.

Enligt siffror radion tagit fram har brevskickandet minskat med 65 procent på 14 år i Sverige.

LÄS MER: Postnord meddelar stor försämring i Sverige

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 mars 2026

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen