Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

2025 03 06

Brevgiganten, som ofta vållat debatt och varit föremål för kritik i Sverige, är på väg att offentliggöra ett drastiskt besked.

Med kort varsel väntas Postnord meddela att all brevutdelning till Danmarks knappt sex miljoner invånare och tre miljoner hushåll stoppas.

Det rapporterar flera danska medier.

Massuppsägningar väntar

Postnord-koncernen ägs till 40 procent av danska staten, medan svenska staten äger resterande 60 procent.

Enligt de senaste siffrorna har bolaget drygt 5 200 anställda i Danmark. 

Nu väntar massuppsägningar, enligt uppgifter till TV2.

– Det är tråkiga nyheter, säger affärsanalytikern Ole Krohn till tv-kanalen.

Beslutet om att slopa brevutdelningen i Danmark kommer efter att Postnord Group i höstas redovisade en förlust på 395 miljoner danska kronor för de tre första kvartalen under 2024.

Året dessförinnan hade Postnord även ett underskott på 592 miljoner svenska kronor.

Brevlådorna minskat med 90 procent

Ole Krohn konstaterar att Postnord i Danmark länge haft “stora problem” med verksamheten.

År 1915 fanns 15 000 av de klassiska röda brevlådorna i landet. Idag finns drygt 1 500 kvar.

– Brevmarknaden har stått för förluster i flera decennier eftersom Danmark är en helt digitaliserad marknad, och därmed har brevvolymerna minskat dramatiskt, säger Ole Krohn.

Sedan ett år tillbaka försvann dessutom statsbidraget till bolaget efter att en ny postlag införts i Danmark.

Postnord själva delar expertens analys.

– Digitaliseringstrenden och nedgången av inrikes brevpost har accelererat i spåren av Danmarks nya postlag, står det i bolagets redovisning, enligt Berlingske.

Svenskt och danskt slogs samman

Postnord är en sammanslagning av tidigare Posten AB och den danska motsvarigheten Posten A/S. De två bolagen slogs ihop 2009.

Även i Sverige har bolaget fått göra stora förändringar, enligt många kritiker till det sämre. För några år sedan började man dela ut post varannan dag istället för varje dag, och våren 2024 annonserades att 2 900 av de gula postlådorna plockas bort.

Skälet uppgavs vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, sade Postnords Henrik Ishihara till SR vid tillfället.

Enligt siffror radion tagit fram har brevskickandet minskat med 65 procent på 14 år i Sverige.

LÄS MER: Postnord meddelar stor försämring i Sverige

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen