Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

2025 03 06

Postnord har kallat 5 000 anställda till krismöte på torsdagen.

Brevgiganten, som ofta vållat debatt och varit föremål för kritik i Sverige, är på väg att offentliggöra ett drastiskt besked.

Med kort varsel väntas Postnord meddela att all brevutdelning till Danmarks knappt sex miljoner invånare och tre miljoner hushåll stoppas.

Det rapporterar flera danska medier.

Massuppsägningar väntar

Postnord-koncernen ägs till 40 procent av danska staten, medan svenska staten äger resterande 60 procent.

Enligt de senaste siffrorna har bolaget drygt 5 200 anställda i Danmark.

Nu väntar massuppsägningar, enligt uppgifter till TV2.

– Det är tråkiga nyheter, säger affärsanalytikern Ole Krohn till tv-kanalen.

Beslutet om att slopa brevutdelningen i Danmark kommer efter att Postnord Group i höstas redovisade en förlust på 395 miljoner danska kronor för de tre första kvartalen under 2024.

Året dessförinnan hade Postnord även ett underskott på 592 miljoner svenska kronor.

Brevlådorna minskat med 90 procent

Ole Krohn konstaterar att Postnord i Danmark länge haft “stora problem” med verksamheten.

År 1915 fanns 15 000 av de klassiska röda brevlådorna i landet. Idag finns drygt 1 500 kvar.

– Brevmarknaden har stått för förluster i flera decennier eftersom Danmark är en helt digitaliserad marknad, och därmed har brevvolymerna minskat dramatiskt, säger Ole Krohn.

Sedan ett år tillbaka försvann dessutom statsbidraget till bolaget efter att en ny postlag införts i Danmark.

Postnord själva delar expertens analys.

– Digitaliseringstrenden och nedgången av inrikes brevpost har accelererat i spåren av Danmarks nya postlag, står det i bolagets redovisning, enligt Berlingske.

Svenskt och danskt slogs samman

Postnord är en sammanslagning av tidigare Posten AB och den danska motsvarigheten Posten A/S. De två bolagen slogs ihop 2009.

Även i Sverige har bolaget fått göra stora förändringar, enligt många kritiker till det sämre. För några år sedan började man dela ut post varannan dag istället för varje dag, och våren 2024 annonserades att 2 900 av de gula postlådorna plockas bort.

Skälet uppgavs vara ekonomiskt.

– Vi har ju inga möjligheter att upprätthålla en infrastruktur, en service, om det inte finns pengar, sade Postnords Henrik Ishihara till SR vid tillfället.

Enligt siffror radion tagit fram har brevskickandet minskat med 65 procent på 14 år i Sverige.

LÄS MER: Postnord meddelar stor försämring i Sverige

LÄS MER: Postnord chockhöjer priserna

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen