13 juli 2026

Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Sveriges matjättar har fått klä skott för de skenande matpriserna senaste året.

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen