13 juli 2026

Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Sveriges matjättar har fått klä skott för de skenande matpriserna senaste året.

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


JUST NU: USA vänder – nu kan Ukraina bomba

2026 08 06

Sedan Donald Trumps tillträdde som president har USA skärpt tonen mot Ukraina.

Stormakten har stoppat vapenleveranser och begränsat underrättelseutbytet mellan länderna.

Nu har USA vänt i ett avseende. 

Underrättelseutbytet mellan länderna har återgått till tidigare nivåer, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor med insyn.

Ett efterlängtat besked för Ukraina. Amerikanska underrättelser är mycket viktiga för landets krigföring, däribland precisionsattacker mot ryska anläggningar.

Amerikanska satelliter och signalspaning används bland annat för att lokalisera viktiga mål som ledningscentraler, ammunitionslager och logistiska knutpunkter. Det ger även en förvarning om ryska attackplaner och inkommande projektiler.

Den demokratiske senatorn Mark Warner bekräftar uppgifterna.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men det har förbättrats, säger han och hänvisar till Ukrainas senaste attacker mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Republikanen John Cornyn, senator från Texas, ger samma bild. Han uppger att underrättelsesamarbetet mellan USA och Ukraina har intensifierats i takt med att Ukrainas militära framgångar har ökat.

– Det verkar verkligen så. Alla älskar en vinnare och det ser ut som att Ukraina har vänt utvecklingen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Historisk återbetalning – USA skickar tillbaka 100 miljarder

Jätteanläggning attackerad

Under natten mot torsdagen har Ukraina slagit till mot flera ryska oljeanläggningar. Bland annat har det stora oljeraffinaderiet i staden Jaroslav träffats. Det är ett av Rysslands fem största raffinaderier och producerar bland annat diesel, bensin, flytande gas och flygbränsle.

Filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar hur tjock svart rök stiger över staden under torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen