Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Sveriges matjättar har fått klä skott för de skenande matpriserna senaste året.

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen