Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Sveriges matjättar har fått klä skott för de skenande matpriserna senaste året.

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Maten blir billigare i Sverige

2025 08 30

Maten kan bli billigare i Sverige.

De höga matpriserna har slagit hårt mot de svenska hushållen.

Men nu kan en lättnad vara på väg.

Källor uppger att Sverigedemokraterna har fått igenom sitt krav på sänkt matmoms i budgetförhandlingarna med regeringen.

Uppges ha fått igenom krav

SD har redan fått igenom sitt krav om sänkt matmoms, uppger källor till Expressen.

Partiet har sagt nej till höjt barnbidrag och istället krävt att matmomsen sänks – något som regeringspartierna nu uppges ha gått med på.

Jimmie Åkesson (SD) säger dock att det inte finns någon färdig överenskommelse, men döljer inte sin optimism i frågan.

– Jag tycker att vi har ett bra slagläge i den frågan i de budgetförhandlingar som pågår. Det är en fråga där vi tar strid, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

”En rak sänkning”

SD föredrar sänkt matmoms framför höjt barnbidrag, eftersom sänkt matmoms är en åtgärd som träffar alla, säger partiledaren. Han kan också tänka sig en differentiering som skulle innebära att basvaror blir billigast, säger han till tidningen.

– Men det tar tid, så först får man nog tänka sig en rak sänkning. Från tolv till sex eller noll, säger Jimmie Åkesson.

SD:s partiledare har hållit sitt sommartal i Sölvesborg på lördagen.

Han har också ställt upp i en stor intervju i ”Agenda”, enligt SVT.

”Positiva reaktioner”

Åkesson säger att matmomsen har hög prioritet för SD i budgetförhandlingarna.

Enligt ett förslag som kallas för ”Jimmies matkasse” ska momsen på vissa matvaror helt tas bort.

Det förslaget ligger dock längre fram i tiden, enligt partiledaren.

– Jag har mött en del positiva reaktioner på det även i regeringspartierna, men jag tror ändå vi är överens om att det är något som kräver lite utredning, det är inget man kan göra på kort sikt, säger Jimmie Åkesson till kanalen.

Budgeten presenteras om tre veckor, och det återstår att se vad som händer med matmomsen – men enligt källor ska SD alltså redan ha fått igenom sitt krav på sänkt matmoms.

Text: Redaktionen


Förbereder enormt slag mot Putin – ”en sista utväg”

2025 08 30

EU uppges förbereda ett hårt slag mot Putins Ryssland.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att EU överväger ett mycket hårt slag mot Ryssland.

”En sista utväg”

När EU:s utrikesministrar träffas i Köpenhamn på lördagen, och på agendan står bland annat kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Till det 19:e sanktionspaketet överväger EU ett hårt slag som länge har setts som en ”sista utväg” när ingenting annat fungerar, rapporterar Euronews.

Det handlar om sekundära sanktioner mot Rysslands närmaste allierade.

Rent praktiskt skulle sådana sanktioner förverkligas med hjälp av ett verktyg som togs fram redan 2023 men som inte har använts.

Det är ett verktyg som gör det möjligt att hårt bestraffa tredjepartsländer som hjälper Ryssland att runda sanktionerna.

Men det finns en stor tveksamhet, vilket innebär att det kan bli svårt att driva igenom förslaget.

Rädsla för konsekvenser

Om verktyget godkänns så kan det förhindra försäljning, leverans och överföring av varor och teknik som underlättar Rysslands krig, enligt kanalen.

Förslaget skulle innebära att sanktioner drabbar hela nationer som anses hjälpa Ryssland, snarare än enskilda företag.

Det anses dock väldigt svårt att få igenom förslaget eftersom det skulle kräva enhällighet bland EU:s 27 medlemsländer.

Dessutom så finns det en stor oro över vad dessa sekundära sanktioner skulle få för konsekvenser i praktiken.

Den största ”möjliggöraren” av Rysslands krig är Kina, som är världens tredje största ekonomi, enligt kanalen.

Det gör att flera länder tvekar inför beslutet, eftersom det riskerar att få stora konsekvenser.

”Enda sättet”

Det finns dock förhoppningar om att EU:s 19:e sanktionspaket mot Ryssland ska slå betydligt hårdare mot den ryska krigsekonomin än vad de tidigare har gjort.

Volodymyr Zelenskyj är en av dem som har uttryckt den förhoppningen.

– Enda sättet att få tillstånd ett nytt tillfälle för diplomati är tuffa åtgärder mot alla som finansierar den ryska armén, skriver Zelenskyj i ett uttalande på X, enligt Svenska Yle.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen