18 maj 26

Hälften av Sveriges bolånetagare pekas ut

2023 07 19

Mer än hälften har Sveriges bolånetagare har hamnat i en situation de hade hoppats att undvika.

Svenska folkets privatekonomi är hårt pressad.

Det senaste året har präglats av höga priser på mat, drivmedel och el – och inte minst högre räntor.

Nu pekas minst 57 procent av hushåll med bolån ut som särskilt sårbara av intresseorganisationen Sveriges konsumenter, rapporterar Dagens Nyheter.

"Nu kommer smällen"

Anledningen är att gruppen sitter på fast boränta – med bindningstid som löper ut under det kommande året.

Eftersom de haft en bunden ränta till lägre kostnad under ett par års tid har hushållen undvikit de värsta motgångarna.

Men när bindningstiden tar slut väntar en chockartad utgiftshöjning.

– Nu kommer räntesmällen, säger Sveriges konsumenters kommunikationsansvariga person Yasemin Bayramoglu till DN.

Kan tvingas flytta

Organisationen kallar situationen för “provocerande” och uppmanar bankerna att ta ansvar genom att inte maxa boräntorna för dessa hushåll.

Enligt Yasemin Bayramoglu riskerar flera bolånetagare att behöva lämna sina hem.

– Bankerna var väldigt snabba med att ta bort räntan på sparkonton och lönekonton och väldigt sena med att återföra räntan på de kontona. Bankerna har verkligen sett till att maxa sitt utrymme på konsumenternas bekostnad.

Miljardfest hos bankerna

Igår rapporterades det om miljardfester hos Sveriges storbanker när SEB och Swedbank redovisade sina vinster för årets andra kvartal.

En direkt provokation, enligt många bolånetagare som är pressade till max.

Vinstbeskeden fick även statsminister Ulf Kristersson (M) att uttala sig och rikta en direkt uppmaning till bland annat hushåll som har eller planerar att ta lån.

– Bankkunder ska alltid vara noggranna och ifrågasättande, sade han enligt nyhetsbyrån Direkt.

Kristersson: "Förhandla räntorna"

Statsministern tillade att det dock är ett bra tecken att bankerna är välmående och står starka.

– Men sedan ska vi vara glada över välskötta och välkapitaliserade banker. Det är en ständig avvägning. Kunderna ska förhandla sina räntor och se till att man har ränta även på insatt kapital, framhöll Kristersson.

LÄS MER: SEB överraskar

LÄS MER: Enormt besked från Swedbank

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen