Nya siffror – här är Sveriges dyraste matkedja

2025 01 17

Matpriserna i Sverige fortsätter att stiga.

Sett till de tre senaste åren har den dessutom varit väldigt noterbar, även om ökningen tappade fart under 2024.

Totalt har matpriserna ökat med hela 25 procent sedan januari 2022, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till nya siffror från oberoende sajten Matpriskollen.

Annan kedja pekas ut

När samma organisation i oktober förra året granskade de olika matkedjorna kom man fram till att priserna var lägst på Willys.

För en “vanlig” familj bestående av två sammanboende vuxna och två småbarn var det däremot uppstickaren City Gross, nyligen förvärvad av Axfood, som utgjorde den dyraste kedjan i de flesta regionerna.

I den nya rapporten är det istället Coop som pekas ut – med prisnivåer som ofta ligger högre än dess konkurrenter.

Skillnaderna mellan lågpriskedjor som Willys, Lidl och Ica Maxi är däremot liten, knappt fyra procent när det gäller jämförbara varor.

Rusat 172 procent

Samtidigt bekräftas också återigen ökningarna på varor som choklad och kaffe, där den förstnämnda ökat med 17 procent i snitt under 2024.

Främsta skälet är att kakaopriserna globalt har rusat med 172 procent, inte minst på grund av torka i Västafrika och andra väderrelaterade orsaker.

Även olivolja, som nyligen beskrevs som en vara som kan störtdyka i pris till följd av bättre skördar, pekas ut som en av de varor som ökat mest i pris över tid.

– Utsikterna är positiva för de kommande månaderna. Marknaden förväntas börja stabiliseras och prisbilden förväntas gradvis återställas i takt med att den nya skördar fortskrider och utbudet ökar, sade Deoleos försäljningschef Miguel Ángel Guzmán till CNBC i november.

Kris för Coop

Utpekade Coop har krisat under de senaste åren. Strax före jul konstaterades ytterligare en smäll. På ett år har Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder.

Över två år handlar det om 400 000 kunder som lämnat, enligt siffror från Dagligvarunytt.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, säger Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till sajten.

LÄS MER: Jättesmäll för Coop – “gigantiskt dråpslag”

LÄS MER: “Sveriges sämsta matkedja” – har flera miljoner medlemmar

Foto: Ica-gruppen resp Coop, Lidl och Willys

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen