Natoland ställer mycket känsligt ultimatum

2023 05 17

Inget mer stöd till Ukraina och inga fler sanktioner mot Ryssland.

Så lyder hotet från Nato- och EU-medlemmen Ungern om man inte får som man vill.

– Det är rimligt att säga att vi har fått nog, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ställer krav på Ukraina

Ungern säger sig vara villiga att blockera det stöd till Ukraina på 500 miljoner euro som EU har lagt fram på bordet.

Ett stöd som är avsett för militära ändamål för att slå tillbaka mot de ryska ockupanterna.

Man kommer också att sätta käppar i hjulet för ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Allt det kommer att ske enligt den ungerska ministern – om inte Ukraina går med på Ungerns krav.

Måste ta bort från lista

Det Ungern kräver att Ukraina ska göra är att ta bort banken OTP från en mycket skamfull lista – den över krigssponsorer som fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Banken i fråga är den största långivaren i Ungern.

– Jag vill klargöra att så länge som Ukraina håller OTP på sin lista över internationella kriggssponsorer kan vi inte stödja beslut som kräver nya ekonomiska och finansiella uppoffringar från EU och dess medlemsländer, säger Peter Szijjarto enligt Reuters.

– Detsamma gäller sanktioner.

Putins närmaste partner i EU

Ungern beskrivs ofta som Vladimir Putins närmaste partner i EU.

Även efter invasionen av Ukraina har relationerna varit misstänksamt nära.

Landets premiärminister Viktor Orbán har dragit sig från att vilja stödja unionens kraftiga markeringar mot Ryssland och har till skillnad från EU:s övriga medlemsländer inte skickat vapen till Ukraina.

– Han har också uppmanat EU att överväga att minska finansieringen till Kyiv, vilket kritiker har sagt ligger nära till hands med att driva på för kapitulation inför Moskvas aggression, framhåller Reuters.

Uppgifter: ville bomba oljeledning till Ungern

Enligt uppgifter från tidigare i veckan ska Ukrainas president Volodymyr Zelensky, bakom kulisserna, ha varit kraftigt irriterad på Ungerns beteende sedan invasionen.

Läckta dokument hävdar att den ukrainska ledaren till och med tidigare i år ska ha föreslagit att bomba en rysk pipeline som förser Ungern med olja, uppger Washington Post.

USA har inte dementerat uppgifterna. Ukraina har däremot förnekat att man har eller har haft några planer på att attackera Ryssland på fiendens eget territorium.

LÄS MER: Uppgifter: Helt ny attackplan – skulle slå mot Natoland

LÄS MER: Ukraina slår larm – är inte redo

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen