Natoland ställer mycket känsligt ultimatum

2023 05 17

Inget mer stöd till Ukraina och inga fler sanktioner mot Ryssland.

Så lyder hotet från Nato- och EU-medlemmen Ungern om man inte får som man vill.

– Det är rimligt att säga att vi har fått nog, säger landets utrikesminister Peter Szijjarto enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ställer krav på Ukraina

Ungern säger sig vara villiga att blockera det stöd till Ukraina på 500 miljoner euro som EU har lagt fram på bordet.

Ett stöd som är avsett för militära ändamål för att slå tillbaka mot de ryska ockupanterna.

Man kommer också att sätta käppar i hjulet för ytterligare sanktioner mot Ryssland.

Allt det kommer att ske enligt den ungerska ministern – om inte Ukraina går med på Ungerns krav.

Måste ta bort från lista

Det Ungern kräver att Ukraina ska göra är att ta bort banken OTP från en mycket skamfull lista – den över krigssponsorer som fortsätter att göra affärer i Ryssland.

Banken i fråga är den största långivaren i Ungern.

– Jag vill klargöra att så länge som Ukraina håller OTP på sin lista över internationella kriggssponsorer kan vi inte stödja beslut som kräver nya ekonomiska och finansiella uppoffringar från EU och dess medlemsländer, säger Peter Szijjarto enligt Reuters.

– Detsamma gäller sanktioner.

Putins närmaste partner i EU

Ungern beskrivs ofta som Vladimir Putins närmaste partner i EU.

Även efter invasionen av Ukraina har relationerna varit misstänksamt nära.

Landets premiärminister Viktor Orbán har dragit sig från att vilja stödja unionens kraftiga markeringar mot Ryssland och har till skillnad från EU:s övriga medlemsländer inte skickat vapen till Ukraina.

– Han har också uppmanat EU att överväga att minska finansieringen till Kyiv, vilket kritiker har sagt ligger nära till hands med att driva på för kapitulation inför Moskvas aggression, framhåller Reuters.

Uppgifter: ville bomba oljeledning till Ungern

Enligt uppgifter från tidigare i veckan ska Ukrainas president Volodymyr Zelensky, bakom kulisserna, ha varit kraftigt irriterad på Ungerns beteende sedan invasionen.

Läckta dokument hävdar att den ukrainska ledaren till och med tidigare i år ska ha föreslagit att bomba en rysk pipeline som förser Ungern med olja, uppger Washington Post.

USA har inte dementerat uppgifterna. Ukraina har däremot förnekat att man har eller har haft några planer på att attackera Ryssland på fiendens eget territorium.

LÄS MER: Uppgifter: Helt ny attackplan – skulle slå mot Natoland

LÄS MER: Ukraina slår larm – är inte redo

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen