I NATT: Ukraina slår larm

2023 05 17

Det hävdar Igor Zhovkva, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Enligt Zhovkvas har Ukraina inte tillräckligt med militär utrustning för att inleda en motoffensiv.

– Vi behöver fler pansarfordon och stridsvagnar om vi ska kunna befria områden som erövrats av Moskva, säger han till Sky News.

De senaste dagarna har president Zelenskyj besökt flera europeiska länder, bland annat Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Enligt Zhovkva har det ”primära syftet” med besöken varit att begära ytterligare militärt stöd.

– Tyvärr håller vår nuvarande utrustning inte tillräcklig hög nivå för att vi ska kunna inleda motoffensiven, säger han till Sky News.

Pekar ut flera saker

Presidentrådgivaren pekar ut flera saker som Ukraina behöver mer av.

– Vi behöver tillräckligt med artillerisystem och ammunition samt pansarfordon och stridsvagnar för att starta en motoffensiv, som resulterar i att ukrainskt territorium befrias, säger Zhovkva och tillägger:

– Vi vill att den här motoffensiven ska bli så framgångsrik som möjligt.

– Och framgång definieras som att samtliga ockuperade områden befrias.

Redo enligt Natochefen

Uppgifterna från Zhovkva går tvärsemot Natos generalsekreterare Jens Stoltenbergs besked om att Ukraina är redo att gå till attack.

I slutet av april uppgav Stoltenberg att nästan alla stridsfordon som Nato lovat att leverera har passerat den ukrainska gränsen.

– 1 550 pansarfordon och 230 stridsvagnar har nu anlänt. Det är mer än 98 procent av det som utlovats, sa han på en pressträff och tillade:

– Ukraina har nu den militära kapacitet de behöver för att ta tillbaka territorium.

Kommenterar fredsförslag

I går, tisdag, uppgav Sydafrika president Cyril Ramaphosa att president Zelenskyj och den ryska diktatorn Vladimir Putin är överens om att diskutera ett potentiellt fredsförslag som flera afrikanska ledare tagit fram.

Ramaphosas hävdade att han talat med både Putin och Zelenskyj och fått klartecken att inleda separata diskussioner med ledarna.

– Mina samtal med de två ledarna visade att båda är redo att lyssna på de afrikanska ledarna och att diskutera hur denna konflikt kan nå ett slut, sa han på en pressträff.

Igor Zhovkva kommenterar uppgifterna.

Han understryker att Ukraina är redo att lyssna på fredsförslag från flera länder, men att förslagen måste utgå från Ukrainas vilja.

– Kriget förs på vårt territorium. Det enda fredsförslaget som Ukraina skulle kunna anta och överväga måste komma från Zelenskyj.

LÄS MER: SÄLLSYNT BESKED: Zelenskyj och Putin överens 

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen