Myndighet hyllar nytt matbeteende hos svenska folket

2023 03 28

Ingen har kunnat undgå de skenande matpriserna det senaste året.

De senaste månaderna har priserna eskalerat ytterligare, fram till dess att Lidl förra veckan beslöt sig för att radikalt sänka priset på hundratals varor.

Under gårdagen valde matjättarna Ica och Coop att följa efter, och även Willys har uttalat sig om sänkta matpriser.

Men trots att många hushåll kämpat med de höga priserna i matbutikerna pekar nu Livsmedelsverket ut en positiv aspekt av prisnivåerna, rapporterar SVT.

Svinnet minskar

Enligt myndigheten har nämligen matsvinnet minskat betydligt, vilket konstateras i en ny konsumentundersökning.

– Konsumenterna svarar att de blivit bättre på att planera vad de ska köpa hem, de använder sina sinnen mer för att avgöra hållbarheten och de tar till vara på matrester i mycket högre utsträckning, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, till tv-kanalen.

Hyllar beteendet

Våren 2022 frågade Livsmedelsverket hushållen om deras inställning till matsvinn. När man nu ställde samma fråga igen hade andelen som svarar att man agerar annorlunda för att undvika att slänga mat ökat.

Myndigheten själv har blandade känslor kring resultatet, även om man hyllar själva beteendet.

– Det är tråkigt att det är de höga matpriserna som är anledningen till att konsumenterna tar hand om maten bättre, men det är bra att matsvinnet minskar. Jag hoppas verkligen att vi tar med oss beteendet framåt, säger Karin Fritz.

Största delen i hushåll

Den förra regeringen fattade beslut om att Sveriges matsvinn måste minska enligt FN-målen i Agenda 2030.

På Livsmedelsverkets hemsida uppmanar myndigheten att alla måste bidra för att det ska kunna bli verklighet.

– Den största delen av matsvinn uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl.

86 kilo per person

Enligt Naturvårdsverket slängdes 0,9 miljoner ton fast livsmedelsavfall i Sverige under 2021.

Det motsvarar 86 kilo per person, varav 59 kilo uppstår i hushållen.

Av livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kg per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn, framhåller myndigheten.

Foto: Jessic Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen