Myndighet hyllar nytt matbeteende hos svenska folket

2023 03 28

Ingen har kunnat undgå de skenande matpriserna det senaste året.

De senaste månaderna har priserna eskalerat ytterligare, fram till dess att Lidl förra veckan beslöt sig för att radikalt sänka priset på hundratals varor.

Under gårdagen valde matjättarna Ica och Coop att följa efter, och även Willys har uttalat sig om sänkta matpriser.

Men trots att många hushåll kämpat med de höga priserna i matbutikerna pekar nu Livsmedelsverket ut en positiv aspekt av prisnivåerna, rapporterar SVT.

Svinnet minskar

Enligt myndigheten har nämligen matsvinnet minskat betydligt, vilket konstateras i en ny konsumentundersökning.

– Konsumenterna svarar att de blivit bättre på att planera vad de ska köpa hem, de använder sina sinnen mer för att avgöra hållbarheten och de tar till vara på matrester i mycket högre utsträckning, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, till tv-kanalen.

Hyllar beteendet

Våren 2022 frågade Livsmedelsverket hushållen om deras inställning till matsvinn. När man nu ställde samma fråga igen hade andelen som svarar att man agerar annorlunda för att undvika att slänga mat ökat.

Myndigheten själv har blandade känslor kring resultatet, även om man hyllar själva beteendet.

– Det är tråkigt att det är de höga matpriserna som är anledningen till att konsumenterna tar hand om maten bättre, men det är bra att matsvinnet minskar. Jag hoppas verkligen att vi tar med oss beteendet framåt, säger Karin Fritz.

Största delen i hushåll

Den förra regeringen fattade beslut om att Sveriges matsvinn måste minska enligt FN-målen i Agenda 2030.

På Livsmedelsverkets hemsida uppmanar myndigheten att alla måste bidra för att det ska kunna bli verklighet.

– Den största delen av matsvinn uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl.

86 kilo per person

Enligt Naturvårdsverket slängdes 0,9 miljoner ton fast livsmedelsavfall i Sverige under 2021.

Det motsvarar 86 kilo per person, varav 59 kilo uppstår i hushållen.

– Av livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kg per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn, framhåller myndigheten.

Foto: Jessic Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina kan lamslå Sverige via Östersjön

2025 10 03

Kinas ökande inflytande i Östersjön väcker oro för Sveriges säkerhet.

Ett statligt ägt kinesiskt bolag Citic Telecom CPC, via sina dotterbolag, äger tre undervattenskablar som transporterar och kontrollerar enorma mängder data mellan tre länder.

Kablarna förbinder Finland, Estland och Sverige och oroar nu experter för växande säkerhetsrisker i Östersjön, rapporterar Helsingin Sanomat.

Kritisk infrastruktur

Dessa kablar transporterar data från både myndigheter, företag och privatpersoner – och räknas därför som kritisk infrastruktur.

Även om bolaget i dagsläget inte anklagas för något brott, varnar Finlands cybersäkerhetschef för konsekvenserna.

– Från vårt perspektiv är alla undervattenskablar kritisk infrastruktur. Den som kontrollerar kabeln har också tillgång till datatrafiken om de vill, säger Anssi Kärkkäinen, generaldirektör för Finlands nationella cybersäkerhetscenter, till Helsingin Sanomat.

För Sverige innebär det att känslig information kan färdas genom kablar som i praktiken står under kinesisk statlig kontroll.

Om kablarna skulle manipuleras, avlyssnas eller stängas ned i en krissituation, riskerar Sveriges försvarsförmåga och samhällsfunktioner att lamslås.

LÄS MER: Sveriges ambassad kallar till krismöte

En geopolitisk risk

Kabelnätet i Östersjön har hittills fått lite uppmärksamhet i svensk debatt.

Men experter menar att det finns anledning att se över riskerna.

– Dessa kablar är kritisk infrastruktur, och deras kontroll av Kina är verkligen problematisk, säger Sari Arho Havrén, rådgivare på Business Finland och knuten till brittiska tankesmedjan RUSI, till Newsweek.

Hon pekar på att situationen blivit mer laddad i och med kriget i Ukraina och Kinas nära relation till Moskva.

– Dolda risker får mer uppmärksamhet efter sabotage och rapporter om kapade kablar, säger hon.

Sverige i skottlinjen

För Sverige, som nyligen blivit NATO-medlem, är frågan särskilt känslig.

Kabelsystemen är avgörande, inte bara för handel och digital kommunikation utan även för militärt samarbete inom alliansen.

EU har redan uttryckt oro, och i USA har kinesiska telekombolag förbjudits på säkerhetsgrunder.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Nato

Text: Redaktionen

SVENSKA EXPERTER: Europa bör angripa Ryssland

2025 10 03

Rysslands agerande skapar stor oro i många av Europas länder.

Det är allmänt känt att Ryssland ägnar sig åt att sprida desinformation och propaganda i flera länder i Europa.

– Länderna i Nordamerika och Europa är prioriterade måltavlor för rysk vilseledning och propaganda, uppger Myndigheten för psykologiskt försvar.

Utvecklas ständigt

Den så kallade informationskrigsföringen utvecklas ständigt, och nya attacker uppkommer med jämna mellanrum.

– Detta informationskrig riktar sig mot hela omvärlden. Det förändrar även vår säkerhet och hur vi behöver förbereda Sveriges psykologiska försvar från både pågående informationspåverkan och inför ett fullskaligt informationskrig mot vårt land, uppger myndigheten.

Läs också: “De är rejält oroliga i Moskva”

Experter uppmanar Europa att svara

Nu går flera kommunikationsexperter ut och uppmanar Europa att angripa Ryssland med samma strategi.

Idag svarar de europeiska länderna på de ryska informationsangreppen genom att faktagranska och att införa sanktioner.

Det är inte tillräckligt.

Informationskriget måste bekämpas inne i Ryssland, mot det ryska folket, menar flera experter, rapporterar SR.

– Vi behöver ta oss in i deras informationsmiljö eftersom de härjar i vår. Journalister och diaspora kan användas, säger kommunikationsdocenten James Pamment vid Lunds universitet, till Ekot.

Förlorad infrastruktur

Mycket av den infrastruktur för kommunikation som fanns under Kalla kriget har gått förlorad, vilket gör att det är svårt för Europa att nå ut med information inne i Ryssland.

– Nästa steg om vi vil trycka tillbaka dem så måste vi ta informationskriget till Ryssland och det är naturligtvis svårt. Jag tror att man behöver föra en ganska omfattande diskussion om etiken och de juridiska grunderna för att kunna bestämma oss, säger James Pamment.

Syftet med att angripa Ryssland med informationskrigsföring skulle vara att skapa opinion i landet och främja demokratins utveckling i den ryska diktaturen.

Läs också: Ungern väljer bort Ryssland

Text: Redaktionen