Myndighet hyllar nytt matbeteende hos svenska folket

2023 03 28

Ingen har kunnat undgå de skenande matpriserna det senaste året.

De senaste månaderna har priserna eskalerat ytterligare, fram till dess att Lidl förra veckan beslöt sig för att radikalt sänka priset på hundratals varor.

Under gårdagen valde matjättarna Ica och Coop att följa efter, och även Willys har uttalat sig om sänkta matpriser.

Men trots att många hushåll kämpat med de höga priserna i matbutikerna pekar nu Livsmedelsverket ut en positiv aspekt av prisnivåerna, rapporterar SVT.

Svinnet minskar

Enligt myndigheten har nämligen matsvinnet minskat betydligt, vilket konstateras i en ny konsumentundersökning.

– Konsumenterna svarar att de blivit bättre på att planera vad de ska köpa hem, de använder sina sinnen mer för att avgöra hållbarheten och de tar till vara på matrester i mycket högre utsträckning, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket, till tv-kanalen.

Hyllar beteendet

Våren 2022 frågade Livsmedelsverket hushållen om deras inställning till matsvinn. När man nu ställde samma fråga igen hade andelen som svarar att man agerar annorlunda för att undvika att slänga mat ökat.

Myndigheten själv har blandade känslor kring resultatet, även om man hyllar själva beteendet.

– Det är tråkigt att det är de höga matpriserna som är anledningen till att konsumenterna tar hand om maten bättre, men det är bra att matsvinnet minskar. Jag hoppas verkligen att vi tar med oss beteendet framåt, säger Karin Fritz.

Största delen i hushåll

Den förra regeringen fattade beslut om att Sveriges matsvinn måste minska enligt FN-målen i Agenda 2030.

På Livsmedelsverkets hemsida uppmanar myndigheten att alla måste bidra för att det ska kunna bli verklighet.

– Den största delen av matsvinn uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl.

86 kilo per person

Enligt Naturvårdsverket slängdes 0,9 miljoner ton fast livsmedelsavfall i Sverige under 2021.

Det motsvarar 86 kilo per person, varav 59 kilo uppstår i hushållen.

– Av livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kg per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn, framhåller myndigheten.

Foto: Jessic Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen