JUST NU: Moskva pekar ut Pippi Långstrump och Mumintrollet i nya affischer

2022 07 13

Två folkkära karaktärer har blivit föremål för en rysk affischkampanj.

I våras dök det upp flera affischer utanför busshållplatserna vid den svenska ambassaden i Moskva.

Då pekades bland annat Astrid Lindgren, Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad ut i grova anklagelser om att de skulle ha varit nazister.

Pippi och Mumin pekas ut

Nu är det dags igen. På nytt har affischer satts upp på samma plats i Moskva, och återigen är det budskap som riktas mot Sverige men också Finland.

Den här gången är det Pippi Långstrump och Mumintrollet som har hamnat i fokus, rapporterar Svenska Dagbladet.

Tidningen har varit i med Kalle Kniivilä, en svensk Rysslandsexpert och journalist på Sydsvenskan, som fått bilderna skickade till sig av en privatperson i Moskva.

Styrs av Uncle Sam

Affischerna föreställer en bild på Uncle Sam, en amerikansk patriotisk symbol, som styr Pippi Långstrump och Mumintrollet med hjälp av trådar likt ett par marionettdockor.

“Bli inte leksaker i främmande händer” står det med stora bokstäver.

– Och så citat ur novellen Hemulen som älskade tystnad: “Alltihop blir bara tingeltangel på en sophög och bråk skrik…”, skriver Kalle Kniivilä på Twitter.

Mer “raffinerad” än förra affischerna

Enligt Kalle Kniivilä ska de nya affischerna tolkas i ljuset av de nordiska ländernas inträde till Nato, och beskrivs som mer “raffinerade” än de tidigare varianterna som journalisten menar inte gick att ta på allvar.

– Att bara peka ut Astrid Lindgren som nazist är inget som slår an hos gemene svensk. Men det här är figurer man känner igen, framför allt i Sverige och Finland men även i andra delar världen, han till SvD.

Upphovsperson oklar

Det är oklart exakt vem som ligger bakom kampanjen.

– Formellt är det en obskyr organisation som knappt verkar existera egentligen. Det är svårt att veta vem som betalat, men det är en del av den allmänna propagandan. Kanske inte så att någon på Kreml tagit beslutet, men det finns många organisationer och individer i Ryssland som gärna vill göra saker som de uppfattar att Kreml vill ska bli gjort, erfar Kalle Kniivilä.

Kan ha svarat på svensk kampanj

När affischerna mot de svenska profilerna sattes upp i våras spekulerades det i att det kunde ha varit ett svar på en svensk kampanj från Asylbyrån, en advokatbyrå i Stockholm.

Byrån hade nämligen i ett tidigare skede satt upp posters på busshållplatsen utanför den ryska ambassaden där de erbjöd sig att hjälpa ambassadpersonal att söka asyl i Sverige.

– Jag vill gärna tro att det enbart var ett svar på vår. Meningen var ju att visa ett ställningstagande och har det nått fram så långt att de vill svara, ja då har det verkligen landat väl. Smickrande är nog rätt ord i sammanhanget, sade Daniel Carnstedt, anställd på byrån, till Dagens Nyheter vid tillfället.

Se bilderna här

Se bilderna på de nya affischerna i Moskva här.


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen