Lavrov tappade det igen – betedde sig “aggressivt”

2023 07 14

Humörsvängningarna hos den ryska utrikesministern avlöser varandra.

Igår, torsdag, var Sergej Lavrov rasande när han svarade på beskedet om att USA gett landets allierade grönt ljus att leverera amerikanska F-16-stridsflyg till Ukraina.

– Vi ser det som ett kärnvapenhot, sade utrikesministern igår.

Idag på fredagen är det dags igen.

Och Lavrov har knappast lugnat ned sig.

Tvärtom bubblar ilskan för fullt – och är på väg att koka över.

Betedde sig "aggressivt"

Den ryska utrikesministern hamnade i en hetlevrad diskussion med Josep Borrell, EU:s högsta representant för utrikes frågor och säkerhet, i samband med ett möte i Jakarta, Indonesien.

Efter samtalet beskrev EU-toppen Lavrov som “aggressiv”.

– Lavrov svarade mig mycket aggressivt och förklarade sin synpunkt och sa att allt är en “västkonspiration” och att kriget kommer att fortsätta, säger Josep Borrell enligt oberoende The Moscow Times.

Noll effekt

Josep Borrell menar att han gjorde mycket klart för Lavrov varför EU med sina 27 medlemmar stöttar Ukraina och kräver ett ryskt tillbakadragande.

– Det är det enda sättet att stoppa kriget, säger han.

Men samtalen tycks ha noll och ingen effekt på Putinregimen.

– Ryssland är inte alls redo att stoppa aggressionen och dra tillbaka trupper, säger Josep Borrell och refererar till samtalet med Sergej Lavrov.

Rosenrasande på Tyskland

De två utbrotten de senaste dagarna är långt ifrån de enda gångerna som Putins utrikesminister har höjt rösten.

I slutet av maj var han rosenrasande på Tyskland efter att EU-jätten beslutat att stänga av fyra av de fem ryska konsulaten i landet.

– Det är ett ovänligtt drag, uttryckte Lavrov enligt Reuters.

– Det är provocerande och kommer inte att gå obemärkt förbi.

"Har gjort något dumt"

Lika arg var han på USA när ryska journalister nekades visum i samband med FN:s toppmöte i New York i våras.

– Ett land som kallar sig det starkaste, smartaste, fria och rättvisa landet har gjort någonting dumt genom att visa vad dess svurna försäkringar om att skydda yttrandefrihet och tillgång till information verkligen är värda, sade Lavrov då enligt nyhetsbyrån AP.

LÄS MER: Här skämmer Lavrov ut sig – blir utskrattad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen