Kräver omgående handlingsplan från regeringen

2023 04 03

Socialdemokraterna och Centerpartiet kallade till en gemensam presskonferens direkt på måndagsmorgonen.

Pressträffen inleddes redan 08.15 med partiledarna Magdalena Andersson (S) och Muharrem Demirok (C) vid podiet.

Kräver omedelbara åtgärder

Tillsammans kräver man att regeringen omgående plockar fram en handlingsplan för att minska utsläppen här och nu – om Sverige ska nå klimatmålen.

– Regeringens och Sverigedemokraternas bakåtsträvande klimatpolitik är inte bra för vårt land, säger Magdalena Andersson på pressträffen.

Enligt S-ledaren riskerar framtida investeringar i Sverige och tiotusentals jobb att gå förlorade.

– Vi står fast vid att Sverige bör ligga långt fram i klimatomställningen.

"Finns ingen plan"

Muharrem Demirok stämmer in i kritiken mot Tidöavtalspartierna.

– På ett halvår har Sveriges klimatpolitik gått från någonting som andra länder tar efter till en politik där målsättningen verkar vara att backa in i framtiden.

– Ingenting tyder på att det finns någon plan, eller nödvändiga åtgärder på gång, tillägger partiledaren.

Gemensamt krav

Det gemensamma kravet från både S och C är nu att regeringen måste redovisa alla bärande delar i dess klimatpolitik för riksdagen.

Specifikt kräver de två partierna att regeringen även ska ta fram vilka reformer som man tillsammans med SD är redo att vidta för att nå de klimatmål som satts till såväl 2030 som 2045.

– Regeringen har ett ansvar för vårt lands framtid och alla som bor i vårt land, säger Magdalena Andersson.

Eskalerad debatt

Den senaste veckan har klimatdebatten eskalerat till nya nivåer.

Nyligen hotade Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt med en regeringskris om man inte kommer överens om en sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå – vilket SD i motsats till regeringspartierna anser ligger på noll procent

Det utlöste en reaktion hos oppositionen, som valde att kalla upp klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till jordbruksutskottet.

– Den här offentliga striden är inte bra för Sveriges konkurrenskraft och påverkar de som vill investera, säger Ann-Caren Sätherberg (S), partiets gruppledare i nämnda utskott, till Expressen.

Vindkraft blev het fråga

Ytterligare en vända i klimatfrågan togs förra veckan då Oscar Sjöstedt stod för ett kraftigt uttalande om sin negativa syn på vindkraft, vilket även det väckte stora reaktioner hos oppositionspartierna.

Såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som finansminister Elisabeth Svantesson gick kort därefter ut och förtydligade sin ställning i frågan om vindkraft.

– Regeringens linje är solklar. Vi kommer att samla ett mycket brett stöd för att bygga ny kärnkraft och vi kommer att samla ett brett stöd för att bygga mer vindkraft där den passar och fungerar, sade Kristersson på en pressträff i torsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen