JUST NU: Stor ilska mot Moderaternas bränslelöfte

2022 06 30

Moderaternas löfte om fem kronor billigare literpris på diesel tas inte emot väl.

I alla fall inte av klimatforskaren Johan Rockström, verksam vid Potsdams universitet, rapporterar Aftonbladet.

Han kallar Moderaternas löfte om att vilja sänka dieselpriset för “patetiskt pumpsnyftande”.

Lovar 5 kr lägre literpris 

Bakgrunden är ett inlägg på Twitter där Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson poserar leendes tillsammans med ett löfte åt svenska bilägare: 5 kronor lägre pris vid dieselpumpen.

– Många oroar sig för hur dyrt det har blivit att vara svensk – särskilt vid macken. Till stor del beror på det på politiska beslut. Den socialdemokratiska regeringen har systematiskt höjt skatten på drivmedel under sina 8 år vid makten, framhåller Moderaterna på plattformen. 

“Patetiskt pumpsnyftande” 

Klimatforskaren var inte alls imponerad av förslaget och uttryckte sin frustration på sociala medier.

– Detta är en stor besvikelse. Så oerhört kortsiktigt. Och ett säkert sätt att hota svensk bilindustri, som satsar allt på elektrifiering. Med detta patetiska “pumpsnyftande” skapar politiker bara förvirring, framför allt för industri och energibolag. Bättring tack. Var är visionen? framhäver Johan Rockström på Twitter.

Utvecklar sitt resonemang 

För Aftonbladet utvecklar han sitt resonemang. 

– Vad sänkta dieselpriser innebär är förstås att det blir mindre attraktivt att investera i elektriska bilar. Det blir därför fler nyinköp av dieselbilar och mer dieselkonsumtion. Det är vad jag menar med att skapa förvirring, säger Johan Rockström. 

“Värmeböljor pris för billig diesel” 

Enligt Rockström finns det starkt vetenskapligt stöd för att höga drivmedelspriser är ett nödvändigt ekonomiskt incitament för att klara omställningen till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Att då sänka priserna skickar dubbla signaler, menar klimatforskaren.

– Den enda anledningen till att dieseln är billigare än biodrivmedel är att dieseln inte betalar sina kostnader – för att vi subventionerar den. Vi subventionerar den med luften vi andas och klimatet vi utsätts för. Värmeböljorna vi nu upplever är prislappen för att ha en billig diesel, säger Johan Rockström, som samtidigt förtydligar att han inte är emot att hushåll som drabbas av stigande priser ska stöttas.

26,01 kronor/liter

Idag ligger dieselpriset på Circle K:s bemannade stationer på 26,01 kronor litern. Det är en höjning med 25 öre från den senaste förändringen.

Priset för 95-oktanig bensin ligger enligt samma källa på 23,23 kronor per liter, en minskning med 35 öre.

Inväntar EU-besked

Regeringen har tidigare föreslagit att bilägare skulle kompenseras med 1 000 – 1 500 kronor på grund av de höga bränslepriserna. Ett förslag som saknade stöd i riksdagen.

Nu inväntas istället ett beslut från EU-kommissionen som ska ge Sverige rätt att sänka energiskatten på bränsle ned till noll. Det beskedet kan komma i sommar.

Foto: E. Mclean
Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen