JUST NU: Inga utlovade tusenlappar till svenska bilägare

2022 06 17

Riksdagen går emot regeringens förslag om att kompensera bilägare för skenande bränslepriser.

Prischocken på bensin och diesel har drabbat många svenska bilägare under vintern och våren 2022. 

Därför lovade finansminister Mikael Damberg (S) i mars kompensation till landets bilister – 1 000 kronor till alla bilägare oavsett bil och körsträcka. De som bor på landet skulle få 1 500 kronor.

Ett kalas på totalt 4,2 miljarder som efter ett nytt besked nu kastas i papperskorgen.

“Ett hån”

Anledningen är att regeringens förslag saknar stöd i riksdagen från sex partier, rapporterar Sveriges Radio. Alla partier utom Centerpartiet – som ännu inte gett besked – sätter stopp för insatsen.

– Det är riktigt dålig ekonomisk politik och oseriöst att just vid valet betala ut en tusenlapp. Dessutom är det ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker till knappt en tank, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson enligt SR, som istället förespråkar sänkt skatt och förändrad reduktionsplikt.

Sågas av SD

Även Sverigedemokraterna sågar regeringens förslag att kompensera bilägare för höga drivmedelspriser. 

– Det är ett kontantbidrag och har inget att göra med kostnaden för användandet av bilen. En person som kör en mil om året får samma ersättning som en person som kör 10 000 mil, framhåller partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt enligt Expressen.

Finansministern i chock: "Obegripligt"

Huvudpersonen Mikael Damberg är däremot chockad över kritiken från oppositionspartierna.

– Man tappar hakan. Det här är bränslesveket drabbar alla som pressas av de höga priserna. Är verkligen SD:s, och resten av oppositionens, besked till svenska folket att det inte blir några pengar för de höga bränslepriserna? Det är helt obegripligt, framhäver finansministern enligt tidningen.

“Väljer Ulf framför folket”

Mikael Damberg tillägger:

– Vårt förslag är redo att klubbas av riksdagen och landa i plånböckerna efter sommaren. Men nu hotas det av att SD, som vanligt, väljer att hålla Ulf Kristersson på gott humör framför att stötta vanligt folk.

Ökning efter oljeembargo

Från och med 1 maj sänktes energiskatten på bensin och diesel med 50 öre, vilket skulle ge ett sänkt literpris med uppemot 1,80 kronor. 

En stor del av den sänkningen har ätits upp de senaste veckorna, inte minst efter EU:s besked att stoppa import av rysk olja.

Ska stoppa Putin

Den ökade kostnaden för drivmedel är en smäll svenska folket får ta för att minska den ryska diktatorn Vladimir Putins möjligheter att finansiera sin krigsmaskin i Ukraina, enligt statsminister Magdalena Andersson (S).

– Det här är väldigt viktigt för att minska Putins möjligheter att föra sitt brutala och olagliga krig i Ukraina. Alla ser behovet av att vidta ytterligare åtgärder för att få honom att inse att han ska sluta, sade hon på en pressträff för en dryg vecka sedan.

Foto: Regeringskansliet resp S. Yamkasikorn

Text: Redaktionen


Anstormning till ICA – galen rusning efter samma produkt

2024 03 27

Det råder ingen tvekan om vad som är en av svenska folkets högsta prioriteringar bland livsmedel just nu.

Skillnaden är enorm jämfört med en vanlig vecka.

Kunder fullkomligt rusar till matbutikerna för att köpa på sig stora mängder av lösgodis inför påskhelgen.

Konsumtionen är på den nivån att butikspersonal hela tiden måste vara vaksamma för att godsakerna inte ska ta slut i hyllorna.

– Det är rejäl skillnad. Vi får fylla på varje dag kontra vad vi behöver göra annars, säger exempelvis Lotta Eriksson, butikschef på Ica Maxi i Ljungby, till P4 Kronoberg.

Ökar 3 000 procent

Den plötsliga efterfrågan på godis kan inte underskattas.

Försäljningen i den aktuella ICA-butiken ökar från 150 kilo lösviktsgodis en vanlig vecka – till hisnande 4,5 ton nu under påsk.

En ökning motsvarande 3 000 procent.

Det gör att påskhelgen konkurrerar ut julen som den helg med de absolut största säljtopparna av godis under hela året, erfar radiokanalen.

– Ägg med chokladfyllning, harar… sött godis, säger Lotta Eriksson är det som lockar mest.

Sockeråtgärder på gång

Frågan om att reglera godisförsäljningen i Sverige har blivit särskilt aktuell de senaste åren.

Så sent som i februari gick Livsmedelsverket ut med att stora insatser är på gång för att minska mängden socker i mat.

– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för myndighetens regeringsuppdrag, vid tillfället.

"Behövs en sockerskatt"

Förra året spekulerades det i att Livsmedelsverket flaggade för en ny sockerskatt, vilket senare dementerades av både myndigheten och regeringen.

Men det finns dock en opinion för åtgärden. 

– Mycket talar för att man skulle behöva sänka skatten på frukt och grönt och höja skatten på sockerrika livsmedel och rött kött samt begränsa marknadsföringen för att människor ska kunna konsumera på ett sätt som är bättre för den egna hälsan och klimatet, säger LIselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, till Expressen.

Foto: Jessica Gow, ICA-gruppen

Text: Redaktionen


Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen