JUST NU: Inga utlovade tusenlappar till svenska bilägare

2022 06 17

Riksdagen går emot regeringens förslag om att kompensera bilägare för skenande bränslepriser.

Prischocken på bensin och diesel har drabbat många svenska bilägare under vintern och våren 2022. 

Därför lovade finansminister Mikael Damberg (S) i mars kompensation till landets bilister – 1 000 kronor till alla bilägare oavsett bil och körsträcka. De som bor på landet skulle få 1 500 kronor.

Ett kalas på totalt 4,2 miljarder som efter ett nytt besked nu kastas i papperskorgen.

“Ett hån”

Anledningen är att regeringens förslag saknar stöd i riksdagen från sex partier, rapporterar Sveriges Radio. Alla partier utom Centerpartiet – som ännu inte gett besked – sätter stopp för insatsen.

– Det är riktigt dålig ekonomisk politik och oseriöst att just vid valet betala ut en tusenlapp. Dessutom är det ett hån mot alla som varje dag är beroende av sin bil, för det räcker till knappt en tank, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson enligt SR, som istället förespråkar sänkt skatt och förändrad reduktionsplikt.

Sågas av SD

Även Sverigedemokraterna sågar regeringens förslag att kompensera bilägare för höga drivmedelspriser. 

– Det är ett kontantbidrag och har inget att göra med kostnaden för användandet av bilen. En person som kör en mil om året får samma ersättning som en person som kör 10 000 mil, framhåller partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt enligt Expressen.

Finansministern i chock: "Obegripligt"

Huvudpersonen Mikael Damberg är däremot chockad över kritiken från oppositionspartierna.

– Man tappar hakan. Det här är bränslesveket drabbar alla som pressas av de höga priserna. Är verkligen SD:s, och resten av oppositionens, besked till svenska folket att det inte blir några pengar för de höga bränslepriserna? Det är helt obegripligt, framhäver finansministern enligt tidningen.

“Väljer Ulf framför folket”

Mikael Damberg tillägger:

– Vårt förslag är redo att klubbas av riksdagen och landa i plånböckerna efter sommaren. Men nu hotas det av att SD, som vanligt, väljer att hålla Ulf Kristersson på gott humör framför att stötta vanligt folk.

Ökning efter oljeembargo

Från och med 1 maj sänktes energiskatten på bensin och diesel med 50 öre, vilket skulle ge ett sänkt literpris med uppemot 1,80 kronor. 

En stor del av den sänkningen har ätits upp de senaste veckorna, inte minst efter EU:s besked att stoppa import av rysk olja.

Ska stoppa Putin

Den ökade kostnaden för drivmedel är en smäll svenska folket får ta för att minska den ryska diktatorn Vladimir Putins möjligheter att finansiera sin krigsmaskin i Ukraina, enligt statsminister Magdalena Andersson (S).

– Det här är väldigt viktigt för att minska Putins möjligheter att föra sitt brutala och olagliga krig i Ukraina. Alla ser behovet av att vidta ytterligare åtgärder för att få honom att inse att han ska sluta, sade hon på en pressträff för en dryg vecka sedan.

Foto: Regeringskansliet resp S. Yamkasikorn

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen