JUST NU: Här är de tre vinnarna i vårens budget

2023 04 17

Regeringen har idag presenterat sin vårändringsbudget för riksdagen och det svenska folket.

Och det var med dystra besked om ekonomin som finansminister Elisabeth Svantesson (M) talade inför pressen.

– Lågkonjunkturen inleds nu och kommer att pågå 2023, 2024 och 2025. Inflationen har underskattats gång på gång, säger Svantesson.

Kommer minska

Ministern betonar att det finns en stor osäkerhet framöver, även om prognosen är att inflationen kommer att gå ned.

Samtidigt är bedömningen solklar: den svenska ekonomin kommer att minska under året.

En orsak till att vi har ett sämre utfall än många EU-länder är att svensk ekonomi återhämtade sig snabbare efter pandemin, så fallet är högre, säger Elisabeth Svantesson på pressträffen.

Stora vinnaren

När regeringen nu lägger fram sin budget kan tre vinnare pekas ut, rapporterar Dagens Nyheter efter en genomgång.

Den första är barnfamiljerna, i synnerhet de som omfattas av höjningen av det tillfälliga bostadstillägget som totalt är värt 720 miljoner kronor.

En satsning som dock också kritiserats eftersom det riskerar att bli ett nollsummespel för de värst utsatta barnfamiljerna som tar emot ekonomiskt bistånd.

Två övriga vinnare

De två övriga vinnarna är försvaret, som får 660 miljoner kronor extra för 2023, samt vuxenutbildningen som tilldelas 719 miljoner extra för innevarande år.

Att försvaret får ett kraftigt ekonomiskt uppsving stod klart redan i början av april.

– Det här är inga småpengar, det här är ordentliga tillskott. Det här möjliggör ytterligare anskaffningar av materiel redan 2023. Det är oerhört viktigt. Nu är vi i ett läge där hela den globala försvarsindustrin går på högvarv, sade Oscar Sjöstedt (SD) till Expressen efter att ha presenterat satsningen tillsammans med försvarsminister Pål Jonson (M).

"Förloraren"

En som pekas ut som den stora förloraren i vårändringsbudgeten är dock Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Inga tillskott i vårbudgeten förväntas för landets kommuner och regioner som därmed räknar med att läget kan bli knapert under året.

– Regionerna är särskilt utsatta. I år räknar vi med att nästan alla regioner kommer att gå med underskott och nästa år kommer att bli ännu jobbigare, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, till DN.

Damberg: "Löftesbrytarbudget"

Oppositionen har på förmiddagen uttalat sig om regeringens presentation.

Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, kallar vårbudgeten för en “löftesbrytarbudget” då han menar att det inte motsvarar regeringens löften inför valet.

Detta var deras chans att rätta till det som blev fel, tänka om, prioritera om, men man tog inte den chansen. Det blev en förlorad budget, säger han på en pressträff.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen