Försvarsmakten bekräftar hårresande oro

2023 02 21

Nato riskerar att bli indraget i ett storkrig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina eskalerar.

– Kriget i Ukraina är fruktansvärt. Det kan också bli storkrig mellan Nato och Ryssland. Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske.

Så sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju förra veckan.

En uppfattning som nu får stöd av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, myndighetschef för svenska Försvarsmakten.

– På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen, säger han i SVT:s 30 minuter.

Kärnvapen största hotet

Enligt Micael Bydén är det massförstörelsevapen som är det största hotet för eskalering, och han hänvisar till Vladimir Putins uttalanden som insinuerat om att det finns mer – och värre – att hämta från den ryska krigsmaskinen.

Förra veckan bekräftade Rysslands diktator att hotet om kärnvapenkrig har ökat.

– Ett sådant hot växer, det skulle vara fel att dölja det, varnade han för enligt CNN.

Dagen efter trappade han upp stämningen ytterligare med ett uttalande på en pressträff hur Ryssland reagerar om de själva utsätts för en kärnvapenattack av ett annat land.

– Då kommer de att utplånas från jordens yta, svarade Putin.

Allvarligt läge

För Sveriges överbefälhavare har världen hamnat i en mycket allvarlig situation.

– Ja, men har man inte insett det allvarliga läget med hur det har sett ut fram tills nu, och om det var det här uttrycket från generalsekreteraren som fällde avgörande: då är det hög tid att man förstår det, säger Micael Bydén till SVT.

"Putin har förändrats"

I samma intervju som Jens Stoltenberg uttryckte sin fruktan för storkrig berättade han också att Putin förändrats de senaste åren.

– Den Putin vi har upplev de senaste åren, speciellt efter annekteringen av Krym 2014, är en mycket mer aggressiv Putin. En Putin som har en helt egen verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Jag tänker bland annat på påståendena om nazister i Ukraina, alla övergrepp mot ryssar och att Ukraina inte är en stat, sade generalsekreteraren till norska NRK.

LÄS MER: Natochefen fruktar storkrig

LÄS MER: Vansinneshot från Putin

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen