Förra finansministerns hårda anklagelse

2022 11 09

Tidigare finansminister Mikael Damberg (S) uttrycker stor oro för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Anledningen är att Sverigedemokraterna blivit ett stödparti till regeringen, framhåller han i SVT:s program “30 minuter”.

Enligt Damberg har makten legat i SD:s händer när Tidöavtalet sattes samman tillsammans med regeringspartierna M, KD och L och som innehåller nästan 200 reformförslag.

– Det här är ett parti som i Tidöavtalet lyckats att få med de andra partierna att dela upp befolkningen väldigt tydligt, och som använder sin mediala svans för att hata och hota. Tro inte att det inte har en inverkan på demokratin, säger den före detta ministern i programmet.

Uppmanar Åkesson och Kristersson

Damberg lyfter fram exemplet att flera moderata politiker i Sölvesborg utsattes för stora mängder hot när de valde att hoppa av samarbetet med SD, som fick 39 procent av rösterna i kommunvalet.

Bland annat beskrev Moderaternas gruppledare att hon inte vågade lämna sin bostad på en hel helg.

– Se på det hot och hat som drabbade de moderater som gjorde det här vägvalet. Det menar jag utmanar demokratin och då måste, menar jag, inte bara Jimmie Åkesson ta ansvar för SD i den nya maktpositionen, säger Mikael Damberg.

– Jag menar också att Ulf Kristersson har ansvar för partier han samarbetar med.

Tackar nej till inbjudan

SVT har bjudit in den nya finansministern Elisabeth Svantesson (M) samt statsminister Ulf Kristersson (M) för att delta i programmet och svara på kritiken, men enligt kanalen har båda två tackat nej.

Så har även övriga partiledare i regeringsunderlaget gjort.

– Vår programidé är att intervjua makthavare, då är det ju tråkigt att de inte vill komma, men vi hoppas förstås att det ändras, säger programledaren Anders Holmberg som även berättar att man sökt flera ministrar och riksdagsledamöter på Kristerssons sida, till SVT.

"Jätteförvånande"

I en intervju med Expressen uttryckte Anders Holmberg igår att det var besked han inte hade räknat med att få.

– Jag är jätteförvånad, de ställer ju upp i andra sammanhang. Det är nej gång på gång, sade programledaren.

Anders Holmberg har även intervjuats av Dagens Nyheter där han berättar att företrädare för M, KD, L och SD motiverar sina beslut med att man inte hinner eller måste prioritera annat.

I samma intervju berättar han också att tv-redaktionen på omvägar fått höra att de tuffa frågorna i programmet kan vara en anledning till att inbjudna gäster tackar nej, men att han inte upplever att han gör så mycket annorlunda än journalister i andra intervjuer.

LÄS MER: Fyra SD-toppar och fem moderater säger nej till SVT – Hela listan

LÄS MER: Alla fyra partiledare säger nej till SVT:s inbjudan

LÄS MER: Hatstorm mot Moderaterna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Tusentals skelett hittade i Litauen – kopplas till Sverige

2025 11 09

Arkeologer i Litauen har gjort ett omfattande skelettfynd.

En upptäckt av skelettdelar har gjorts i den litauiska staden Kretinga.

Skelettdelarna tros härstamma från krigen med Sverige på 1600‑talet, uppger LRT.

Hemlig krypta under kyrka

Vid en planerad renovering av Kretinga kyrka i nordvästa Litauen inleddes även arkeologiska utgrävningar på kyrkogården tillhörande Kretinga församling.

Där upptäcktes en tidigare okänd krypta, ett så kallat underjordiskt rum.

– Det här valvet, där vi sett röda tegelstenar, uppmärksammade oss om att det borde finnas någon form av källar- eller kryptrest, säger Simonas Sprindys, chef för Institutet av det förflutna, till mediebyrån.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Spår från svenska krig

Redan vid cirka en och en halv meters djup fann man tusentals ben och fler än 20 skallar.

Hittills har endast ungefär en kvadratmeter undersökts, och förhoppningen av att hitta fler skelettdelar är stor.

Det finns uppgifter om att en krypta under Kretinga kyrka användes under krigen med Sverige på 1600- och 1700‑talet, där invånare enligt legender ska ha blivit inmurade.

– Enligt legender var det över 100 personer – kvinnor, barn, äldre och munkar – som murades in här. Hur sant det är är svårt att säga, men faktum är att vi står på ben, säger Diana Jomantaitė Jonaitienėm, guide i området.

Sveriges koppling

Under 1600‑ och 1700‑talen var det område som idag utgör Litauen en del av det Polsk‑litauiska samväldet, och Sverige deltog i flera krig i regionen.

Det hemliga valvet och skelettfynden i Kretinga tros ha samband med dessa konflikter.

 Lokala civila och soldater tros ha begravts eller placerats i kryptor och ossarier under eller efter striderna på ett flertal platser i Litauen.

Kretinga kommun planerar att avsätta mer medel för fortsatt arkeologiskt arbete, och antropologer kommer att studera de återfunna kvarlevorna.

– Det är mycket viktigt historiskt att se vad som finns här. Vi hoppas också på stöd på statlig nivå, säger Antanas Kalnius, Kretingas borgmästare.

Utgrävningarna förväntas fortsätta nästa år och fynden kommer senare att visas för allmänheten, vilket kan ge ny insikt i regionens dramatiska historia under svenska krigen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Marco Rubio pekar ut Trumps efterträdare

Foto: J Butterworth

Text: Redaktionen

 


JUST NU: Storbritannien skickar ut trupper

2025 11 09

Storbritannien skickar trupper till Natoland.

Storbritannien skickar soldater och utrustning till Belgien för att hjälpa landet stärka sitt försvar efter drönarintrång i luftrummet, misstänkta att ha utförts av Ryssland.

Det bekräftar Sir Richard Knighton, ny chef för den brittiska militären, till BBC.

Trupper på plats

Den nya chefen för den brittiska militären, Sir Richard Knighton, berättar att hans belgiska motsvarighet bad om hjälp tidigare i veckan.

– Vi vet ännu inte källan till drönarna, säger Knighton, men medger att det är "sannolikt" att Moskva ligger bakom, säger han till BBC.

Beslutet att bistå Belgien har tagits tillsammans med försvarsminister John Healey, och utrustning och personal är redan på väg.

Belgiens främsta flygplats Zavantem tvingades stänga temporärt tidigare i veckan efter att drönare observerats i närheten, och de syntes även till vid en militärbas.

Allvarliga konsekvenser

– Till en början sågs endast drönare över våra militärbaser som vårt problem. Nu har det blivit ett allvarligt hot som påverkar civil infrastruktur i flera europeiska länder, sa Belgiens försvarsminister Theo Francken tidigare i veckan.

Circa 3 000 passagerare hos Brussels Airlines drabbades av störningarna, och flygbolaget meddelat att de står inför "betydande kostnader" för inställda eller omdirigerade flygningar.

Ryssland största hotet

Sir Richard Knighton framhåller att Ryssland är "det största hotet just nu" mot Europa.

– Den illegala invasionen av Ukraina har visat på den barbariska naturen av Rysslands krigsinsatser, säger han.

Han betonar också att hybridkrigföring, inklusive sabotage och mord på brittisk mark, är något Storbritannien måste stärka sitt försvar mot.

Även Nato-samarbete är avgörande.

– En viktig del av att avskräcka hot är att agera tillsammans med andra länder genom Nato.

Mer stöd väntas

Tyskland har också erbjudit Belgien stöd med antidrönarmått, efter att fler farkoster nyligen orsakat stora flygstörningar i bland annat Sverige, Norge och Danmark.

Kremlin har förnekat inblandning, men spänningarna har ökat efter fler allvarliga intrång i Östeuropa, där ryska stridsflygplan och attackdrönare varit involverade.

Foto: Nato

Text: Redaktionen