Liberalerna föreslår kraftig förändring av tillåten skärmtid

2023 04 24

Skolan måste tillbaka till grunderna och låta fysiska böcker göra comeback som läromedel.

Det anser regeringspartiet Liberalerna som nu vill se en kraftig omläggning av politiken kopplat till skärmtiden i skolan.

– Den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte, framhåller partiledaren Johan Pehrson (L) tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Expressen.

“Borde vara undantag snarare än regel”

L-topparna är noga med att poängtera att det finns fördelar med digitala hjälpmedel.

En del av dem är till och med avgörande för att vissa elever ska kunna nå målen i skolan, men båda två efterlyser att tiden framför skärmen måste vara genomtänkt och forskningsbaserad.

Pehrson och Edholm pekar även på den tidigare regeringens digitaliseringsarbete i skolan, som Liberalerna menar har bidragit till att skärmarna i stor utsträckning ersatt böckerna.

Nu måste man “tänka om” och “gå tillbaka till skolans grunder”.

– Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.

Forskare: Försvårar lärandet

I takt med att digitaliseringen fått större genomslag och att samhället i stort fått större tillgång till, och i viss mån beroende av, skärmar har frågan om skärmtidens konsekvenser varit högt prioriterat i forskningen.

Särskilt när det gäller barn.

Förra året slog exempelvis tio forskare från Världshälsoorganisationen (WHO) larm om att skärmanvändande försvårar barns lärande – och barn under två år rekommenderas att inte använda skärmar överhuvudtaget.

Vill ändra reglerna

Sådana rekommendationer finns dock inte i Sverige.

Det är ett stort bekymmer, enligt Barnläkarföreningen.

– Det handlar om kritiska fönster för hjärnans utveckling under de två första åren. Missar man det tar det mycket mera tid att ta igen, om det ens går, säger föreningens ordförande Ulrika Ådén till TV4 Nyheterna.

Kan visa sig om 30 år

Andra studier har även pekat på att för mycket skärmtid kan leda till suicidalt beteende hos barn.

Forskare har också varnat för att den stora konsekvensen av dagens skärmtid sannolikt kommer att visa sig om 30 år – då i form av att hälften av världens vuxna befolkning kommer att lida av närsynthet.

Foto: E. Wade

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen