JUST NU: Finland kan bygga mur längs ryska gränsen

2022 07 07

Barriärer kan placeras ut längs gränsen mellan Finland och Ryssland.

Ett sådant scenario kan bli möjligt efter att Finlands riksdag idag beslutat om en ny lagstiftning, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Möjliggör barriärer

Den nya lagen skulle tillåta att Finland sätter ut barriärer utmed gränsen till Ryssland, vilket i praktiken innebär att man stänger hela den 1 300 kilometer långa sträckan som gränsar till grannen i öst.

Antogs av supermajoritet

Lagförslaget definieras som en del av Finlands beredskap gentemot det ryska hotet och antogs av vad som kallas för en “supermajoritet”, skriver nyhetsbyrån.

Det innebär att lagen kan komma på plats snabbare än vad som normalt är fallet.

Fysiska stängsel på gränsen

Det blir också möjligt för den finska regeringen att fatta beslut om stängsel och andra fysiska hinder på gränsen. 

Finland kan också med den nya lagen koncentrera människor som kommer från Ryssland för att söka asyl i landet till en eller ett par gränsövergångar, som till exempel en flygplats.

EU kritiska

Den nya lagen är dock kontroversiell ur ett EU-perspektiv, skriver Reuters.

Kritiker menar att den går emot unionens regler om rätten att söka asyl.

Hot har duggat tätt

Varningar och hot från den ryska regimen har duggat tätt ända sedan dess att Finland, och även Sverige, deklarerat att man ville gå med i militäralliansen Nato.

Senast igår rapporterade Newsweek om hur Rysslands militär förbereder sig på motåtgärder efter att Natos 30 medlemsländer skrivit på anslutningsprotokollen för de båda nordiska länderna.

– Sådana alternativ utarbetas inte i Kreml, utan i försvarsministeriet. Vi har redan sagt många gånger att det finns relevanta planer där, och arbete pågår för att säkerställa vår säkerhet, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov på en presskonferens där han pressades på hur Ryssland ska svara på de nordiska framgångarna i Nato.

“Missiler redo”

Andra varningar har varit av betydligt hätskare ton. 

Förra veckan påtalade Rysslands expresident Dmitrij Medvedev att missiler står redo om Finland och Sverige går med i Nato.

På väg mot fullt medlemskap

Allt tyder på att Finland och Sverige är på väg att bli fullvärdiga medlemmar i militäralliansen, till Rysslands stora förtret.

– Jag tvivlar mycket på om den kommande perioden kommer att bli lugn för våra nordeuropeiska grannar, säger Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov enligt The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen