Event på lördag pekas ut som potentiellt mål för terrordåd

2023 09 14

På lördag samlas tusentals människor på Stockholms gator för ett storslaget evenemang.

Terrornivån har höjts i Sverige från nivå 3 till 4 på den femgradiga skalan.

Särskilda platser som är av symboliskt värde för Sverige är i synnerhet de främsta potentiella måltavlorna för terrordåd, menar flera säkerhetsexperter.

– Sker en terrorattack där har den dubbelpåverkan på Sverige. Både ett attentat med ett döds- och skadeutfall, men också: “Titta här, ni klarar inte att skydda era egna symboler”, säger exempelvis underrättelsetjänstläraren Jörgen Holmlund från Försvarshögskolan till SVT.

Kortege genom staden

På lördag äger just ett sådant evenemang runt som ingår i den kategorin.

Det handlar om firandet av kung Carl XVI Gustafs 50 år på tronen då hans majestät ska åka kortege och båtfärd genom staden och avrunda allt med en jubileumskonsert framför slottet.

Flera tusen personer väntas samlas för att ta del av firandet, och polisen rustar nu för att stärka säkerheten, rapporterar just SVT.

Kan inte utesluta

Polisen utesluter inte att lördagens firande kan vara ett potentiellt mål för ett terrordåd.

– Det skulle det kunna vara. Men vi har en stor poliskommendering under de dagar som firandet pågår, säger samordnaren för terrorismbekämpning vid Stockholmspolisen, Michael Fetz, till tv-kanalen.

Han tillägger att man har planerat inför eventet länge.

Polisen: "Ring om du får en dålig magkänsla"

Av säkerhetsskäl vill inte polisen uppge hur många poliser som kommer att jobba i samband med kungafirandet, men det kommer enligt SVT röra sig om flera hundra stycken.

Michael Fetz har samtidigt uppmanat allmänheten som deltar i arrangemanget att kontakta polisen om man får en dålig magkänsla.

Liknande uppmaningar gick ut mer eller mindre direkt efter att Säpo höjde terrorhotsnivån i augusti.

– Om man ser ett avvikande beteende som man kan misstänka är brottsligt, då ska man ringa polisen eller kontakta oss via vår e-tjänst. Hellre ringa en gång för mycket än en gång för lite, sade Jonas Hysing, chef för polisens nationella kontaktenhet, till Sveriges Radio i samband med Säpos besked.

Vill inte ge konkreta exempel

Jonas Hysing delade Michael Fetz uppmaning om att lita på sin magkänsla när det gäller misstänkta beteenden och scenarier.

Några konkreta exempel vill han inte ge.

– Då finns det en risk att man endast tittar efter det och inte efter annat som kan vara viktigt eller till och med avgörande, säger Jonas Hysing.

SVT har kontaktat kungahuset för en kommentar, men hovet vill enligt tv-kanalen inte uttala sig om hotbilden eller säkerhetsfrågan.

LÄS MER: Terrorgrupp hotar regeringen

LÄS MER: Uppgifter: al-Qaida förklarar krig mot Sverige

Foto: A. Hunko

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen