JUST NU: Ebba Busch nobbar L och SD

2022 06 27

Ebba Busch (KD) vill att Kristdemokraterna ska bilda regering med Moderaterna efter nästa val.

Hon vill inte se ett regeringssamarbete med Liberalerna och Sverigedemokraterna.

I en intervju med Dagens industri lyfter hon schismen mellan L och SD som den primära anledningen bakom hennes beslut.

Bästa valet

– Det faktum att vi har den här realiteten mellan L och SD är ännu en faktor till att vi fortsätter att hålla i vår linje om att det bästa vore att ha en KD- och M-regering som har budgetsamarbete med Sverigedemokraterna och numera också ser ut att kunna ha det med Liberalerna, säger Ebba Busch till Di.

Hon konstaterar att SD främst kommer att bidra till långsiktighet och stabilitet i migrationsfrågan i ett eventuellt budgetsamarbete. 

Närmare SD

Kristdemokraternas relation till L fick sig en rejäl törn efter Liberalernas beslut att ansluta sig till januariavtalet 2018.

Men efter Liberalernas svängning har partierna återigen närmat sig varandra, men i nuläget står KD närmare SD än L, enligt Ebba Busch.

– Utifrån Kristdemokraterna som ett tydligt utpräglat borgerligt parti och Liberalerna som ett tydligt borgerligt parti och med mer av liknande ingångar i politiken är det klart att vi ligger närmare Liberalerna ur det perspektivet, säger hon till Di och tillägger:

– Men i mycket sakpolitik, kulturellt kring förhållningssättet att bara se verkligheten såsom den är, så har vi ganska lätt för att hitta Sverigedemokraterna

Schismen mellan L och SD

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har uteslutit ett regeringssamarbete med SD.

–  För Sveriges socialliberala parti är det inte aktuellt att släppa fram en regering med SD, sa han i en intervju med SvD och tillade:

– Om det går så långt är Liberalerna redo att möta väljarna i val både 11 september och 11 oktober.

SD är oroliga

Sverigedemokraterna är i sin tur inte ”helt bekväma” med Liberalerna.

Det har partiledare Jimmie Åkesson tidigare konstaterat.  

SD-ledaren pekar på att många L-politiker inte delar partiledningen och Johan Pehrsons linje när det kommer till invandringspolitik och rättsliga frågor.

– Jag är rädd för att delar av L är så pass starka att man kommer stå i vägen för i princip varje viktig reform. Det får inte bli så och det måste vi reda ut innan vi trycker på någon knapp i en statsministeromröstning, sa Jimmie Åkesson i en intervju med GP.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen