JUST NU: Dystert besked för den som väntar på sitt pass

2022 07 20

Leveranstiderna väntas nu öka ytterligare jämfört med vad som tidigare sagts.

Under våren och sommaren har det nästan låtit som en upphackad cd-skiva. 

Först var köerna till att få ansöka om pass enorma.

Sedan gick passmaskinen sönder vilket fördröjde leveranserna.

Nästa bakslag

Nu kommer ännu ett bakslag för den som går och väntar på att få ut sitt pass i handen.

Leveranstiderna skjuts nu fram ytterligare, rapporterar Dagens Nyheter.

Detta trots att Polismyndigheten förutsåg en förbättring under juli månad efter att passmaskinen, som befinner sig i Finland, väl hade lagats.

30 dagar har växt till 50

När maskinen började strula förlängdes väntetiden för svenska folket till 30 dagar innan man skulle få hem sitt pass.

– Vi har en skuld med väntetider på upp till 30 dagar just nu, och vi kommer inte se någon förändring avseende tiderna i juni månad. Men förhoppningsvis ser vi en förbättring i juli månad, sade Per Engström, nationell kommenderingschef för pass i Sverige, till Sveriges Radio i slutet av maj.

Men väl framme i juli är så inte fallet. 

Tvärtom.

Väntetiden har istället växt till 50 dagar, erfar DN.

Fortsatt högt tryck

Ökningen beror fortsatt på det höga trycket.

Polisen kan i nuläget inte svara på när det väntetiden minskar ned till normalläge igen.

– Det är jättesvårt att säga. Vi kommunicerar kontinuerligt med leverantören om att vi har ett trängande behov av att få de här passböckerna levererade, säger Magnus Roglert, biträdande kommenderingschef för Insats Pass, till DN.

Frustrerade poliser

Samtidigt har polisen blivit frustrerade över att folk inte kommer och hämtar sina pass när de är färdiga.

– Tidigare har vi inte haft något problem med att förvara de här resehandlingarna i våra ordinarie förvaringslådor. Nu är det så att på flera orter har man behövt ta in extra skåp för att förvara resehandlingarna, sade Ulf Wiklund, poliskommissarie vid polisregion nord, till SR för två veckor sedan.

Trycket på provisoriska pass minskar

Då noterades också ett högre tryck på provisoriska pass.

Resenärer har rapporterats campa utanför poliskontor som utfärdar den typen av resehandlingar.

Men det trycket verkar avta och på många ställen är det nu enligt polisen obefintliga köer.

Polisens uppmaning

Polisen har flera gånger tidigare rekommenderat att ansöka om nationellt ID-kort om man ska resa inom EU.

Kötiden är lika lång som till pass, men däremot har korten en leveranstid på enbart fem dagar.

Den uppmaningen ligger fortfarande kvar, säger Magnus Roglert.

Foto: CardMap

Text. Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen