JUST NU: Polisens uppmaning till svenska folket efter nytt passkaos

2022 05 19

Polisen uppmanar utlandssemestrande svenskar att ansöka om nationellt ID-kort istället för pass.

Många svenskar över hela landet har frustrerats över de extremt långa köerna för att förnya sitt pass under inledningen av året.

Polisen har samordnat för att förkorta väntetiderna, men nu har fått oväntade leveransproblem som skapar nytt passkaos, rapporterar Dagens Nyheter.

Väntetiden kan fördubblas

Anledningen är att en maskin i Finland, där passen tillverkas, har gått sönder.

– Från det att du har varit hos oss på en passexpedition så tar det normalt 20 dagar att få passet. Nu tror vi att det kommer att fördubblas innan man fått ordning på maskinen, säger Per Engström, nationell kommenderingschef för den särskilda händelsen Pass, till tidningen.

Bättre än befarat

Den papperstillverkande maskinen ska ha gått sönder för en vecka sedan, men det kunde ha slutat betydligt värre.

Inledningsvis fruktade man att tillverkningen skulle behöva pausas i två månader, men tack vare nya reservdelar ska den lagas till nästa vecka.

Uppmaningen: Välj ID-kort

Det går inte att förutse tillverkningstiden, men myndighetens uppskattning är att det inte bör ta mer än 40 dagar. På grund av de nya passbesvären uppmanar Polisen ändå alla som planerar att resa inom EU att välja nationellt ID-kort före pass. 

“Billigare och snabbare”

–  Det är både billigare och går snabbare, bara fem dagar. Och ju fler som tar ID-kort desto fler som behöver pass kan få ett pass. Det är på så sätt en solidaritetshandling också, säger Per Engström till DN.

Utreder på plats

Polismyndigheten meddelar på sin hemsida att en delegation har rest till Finland för att utreda problemet och försöka skynda på processen. 

– Polismyndigheten driver på hårt för att se till att företaget fullgör avtalet. Parallellt fortsätter arbetet inom myndigheten med att öka antalet tillgängliga tider. Det arbetet ser vi nu också resultat av och på flera håll i landet ökar nu antalet tillgängliga tider, framhäver myndigheten i ett pressmeddelande.

En följetong

Passkaoset har varit en följetong under hela 2022. Många vill förnya sina pass efter att reserestriktioner lättat då smittspridningen av Covid-19 minskat men kan behöva vänta flera månader på att få en ledig tid.

Fördelar om resurser

Polisen har på flera håll i landet försökt dra ned på kötiderna. I april inledde myndigheten en nationell särskild händelse för att fördela om resurserna hos polisen, rapporterar Sveriges Radio.

Bland annat ska hanteringen dubbleras genom längre öppettider på passexpeditonerna och enklare brott kan komma att nedprioriteras under en period för att avsätta fler resurser.

Foto: S. Rios

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 18

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen