Bakslag för svensk ekonomi

2023 01 30

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade med 0,5 procent i december 2022.

Minskningen ska ses i relation till november samma år, meddelar Statistiska Centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande på måndagsmorgonen.

Jämfört med motsvarande månad 2021 är minskningen ännu större – 1,8 procent.

Sett över hela kvartalet minskar Sveriges BNP med 0,6 procent, trots att både december och kvartalet som helhet hade samma antal arbetsdagar som motsvarande period året dessförinnan.

– BNP fortsatte ner i december och gav tillsammans med föregående månader en svag avslutning på det gångna året, säger Neda Shahbazi, nationalekonom på SCB, till den egna hemsidan.

Gick emot prognosen

SCB:s sammanställning av sista kvartalet 2022 indikerar en utveckling i BNP för helåret 2022 på 2,4 procent jämfört med 2021.

– Utvecklingen för 2022 som helhet landade något över den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste decennierna, vilket till största del kan förklaras av låg ekonomisk aktivitet första halvan i jämförelseperioden 2021 snarare än av att BNP tydligt ökat under det senaste året, säger Neda Shahbazi.

Slutspurten under 2022 beskrivs emellertid av nyhetsbyrån TT som oväntad, och hänvisar till en sammanställning av Bloomberg där ekonomer räknade med att BNP istället skulle ha vuxit med 0,2 procent i december.

Två tunga besked

Dagens besked är det andra tyngre beskedet för svensk ekonomi inom loppet av en dryg vecka.

Nyligen kunde det även konstateras att Sverige har gått in i en lågkonjunktur.

– Men vi är i början av den och vi tror att det kommer bli värre framöver, sade Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen till SVT:s Ekonomibyrån 22 januari.

Löneökningarna de senaste åtta åren har redan raderats och reallönerna väntas återhämta sig först 2026.

Framöver kommer en period av såväl lägre reallöner som högre arbetslöshet och ökade kostnader tynga den svenska ekonomin.

– En lågkonjunktur som helhet är väldigt kostsam för samhällsekonomin, med ökad arbetslöshet som slår mot svaga grupper, tillade Kainelainen.

Betydelsen av BNP

BNP påverkas av hushållens konsumtion. 

– Ju fler som arbetar och tjänar pengar, desto mer ökar hushållens efterfrågan på varor och tjänster. Det leder till att företagen ökar sin produktion och att hushållens konsumtion ökar. Det gör att även BNP ökar, förklarar SCB på sin hemsida.

Bruttonationalprodukten beskrivs också som ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten, och har som syfte att ge en bild av storleken på Sveriges ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Sjukdom sprids i svensk region – rekordmånga smittade

2025 07 18

Rekordmånga har smittats av en virussjukdom i en svensk region.

En rejäl ökning av en allvarlig virussjukdom har registrerats i Västra Götaland den senaste tiden.

Det handlar om virussjukdomen TBE, som sprids av fästingar och kan leda till en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.

Antalet fall i Västra Götaland har skjutit i höjden jämfört med förra året. Samma utveckling har även noterats i en annan region.

”Är en rejäl ökning”

TBE är ovanligt, men hittills i år har antalet fall i Västra Götaland ökat markant.

33 fall har registrerats i regionen fram till den 18 juli, rapporterar GP.

Det är mer än dubbelt som många som förra året.

– Förra året hade vi endast 13 fall under samma period så det är en rejäl ökning. Vad det beror på vet man däremot inte och hur det kommer att utvecklas går inte heller att svara på, säger smittskyddsläkaren Thomas Wahlberg till tidningen.

Tidigare i sommar har liknande rekord registrerats i Uppsala, vilket SVT har rapporterat.

TBE är en fästingburen virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel drabbas av inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, enligt 1177.

Kommer tidigt

Det är väldigt ovanligt att Västra Götaland har så många fall av TBE så tidigt.

– I regel ser vi en ökning först under sensommaren och den tidiga hösten, säger Thomas Wahlberg till tidningen.

Vad förändring beror på är dock svårt att säga.

En liknande utveckling har setts i Uppsala. Under perioden januari till maj registrerades elva av landets då totalt 38 fall av TBE i Uppsala län.

– Det är alltså en rejäl ökning i år. Vanligtvis sker smittan under sensommaren och hösten, så att vi redan nu har så många fall gör oss oroliga, sade smittskyddsläkaren Johan Nöjd till kanalen i juni.

Många symptom

Ungefär en tredjedel blir alltså allvarligt sjuka om de smittas med TBE.

Symptomen brukar då komma ungefär en vecka efter att man blivit smittad, enligt 1177. Vanliga symptom är hög feber, svår huvudvärk, mycket stel nacke, kräkningar, ljuskänslighet och ljudkänslighet, förvirring, koncentrationssvårigheter och förlamning.

Spridningen av TBE har ökat i Sverige och i Europa de senaste åren. Ett bra sätt att skydda sig mot TBE är att vaccinera sig.

En annan sjukdom som också har ökat den senaste tiden, bland annat i just Västra Götaland, är harpest, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Foto: Martha Dominguez de Gouveia

Text: Redaktionen

SVT trotsar tittarstorm – lovar mer av samma sak

2025 07 18

SVT har fått stenhård kritik, men tänker ändå göra mer av samma sak.

Många tv-tittare har rasat mot SVT:s undertexter i samband med direktsändningar.

Undertexterna görs med hjälp av AI, vilket har lett till bisarra felaktigheter bland annat i nyhetssändningar.

Exempelvis har Kreml skrivits om till ”kram” och Zelenskij till ”Cancerskij”.

Men trots det utlovar SVT nu ännu mer av samma sak.

Trotsar tittarstormen

SVT kommer att utöka antalet direktsända program som undertextas, uppger kanalen.

Bland annat ska man börja undertexta de 21 lokala nyhetssändningarna. Totalt kommer 85 procent av kanalens direktsända program nu att undertextas. Fram till nu har andelen varit 81 procent.

Beslutet har fattats trots att undertextningen har fått stenhård kritik. SVT använder AI för att undertexta, vilket medför så stora fel att texten ibland blir obegriplig.

Kanalen försvarar dock beslutet att öka mängden undertextning och att fortsätta använda AI.

– Med hjälp av AI-tekniken får vi ut väldigt mycket mer än vad vi skulle kunna göra annars, säger Lena Stormvinge, chef för operations, till kanalen.

Kritiseras av Granskningsnämnden

Trots kritiken mot undertextningen så välkomnas beslutet av Hörselskadades riksförbund, som vill att SVT-program ska bli mer tillgängliga för personer med nedsatt hörsel.

– Vi tycker att SVT borde ha textning på 100 procent, det är det viktigaste kravet, säger Mattias Lundekvam på Hörselskadades riksförbund till kanalen.

Men kritiken mot SVT:s AI-undertexter har alltså varit svidande. Den har bland annat kommit från Granskningsnämnden (GRN).

– Det står klart att det har förekommit betydande kvalitetsbrister i textningen, har GRN skrivit i en bedömning som lämnats till regeringen, rapporterar Journalisten.

– Nämnden noterar att SVT är i ett utvecklingsarbete men anser ändå att bristerna i textningen innebär att kvalitetskravet för tillgänglighetstjänster inte kan anses helt uppfyllt, menar GRN i sin bedömning.

Hizbollah blev ”is på lass”

Användningen av AI har lett till en lång rad bisarra felaktigheter i undertextningen.

Terrorgruppen Hizbollah har kallats för ”Is på lass”, och vanliga tv-uttryck som ”Vi ska strax ta en paus” har omtolkats till ”Vi ska strax släppa oss”, enligt tidningen.

Ofta har också hela meningar blivit väldigt märkliga, exempelvis: ”Där tänkte jag fakta, to daisy sover good socies.”

Många inslag har därför blivit obegripliga för den som är beroende av textningen för att kunna ta del av innehållet.

LÄS OCKSÅ: Klagomål väller in mot SVT – alla upprörda över samma sak

Foto: JESHOOTS resp SVT

Text: Redaktionen