JUST NU: Andersson och Kristersson kritiseras för uttalande om Turkiet

2022 07 05

Att Turkiet skulle vara en demokrati stämmer inte.

Det anser statsvetaren Staffan Lindberg som kritiserar de båda partiledaren för att ha hävdat just så är fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Lindberg hänvisar till en intervju som gjordes i helgen i Studio P1, då Magdalena Andersson och Ulf Kristersson konfronterades med frågan huruvida Turkiet är en demokrati eller inte.

Kämpade med svaret

Statsministern fick kämpa för att hålla tungan rätt i mun när hon skulle definiera det land hon precis slutit avtal med för att få gå med i Nato.

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar. 

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Svarade svävande

Även Ulf Kristersson svarade svävande på frågeställningen.

– Alltså, Turkiet är en parlamentarisk demokrati. Sedan är det ingen tvekan om att det finns bristande fri- och rättigheter i Turkiet.

“Det luktar illa”

Men att benämna Turkiet som en demokrati vore direkt felaktigt, enligt Staffan Lindberg. 

– Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati, då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa, säger han till SR.

“Fallerar i samtliga områden”

Lindberg är även föreståndare för det internationella demokratiforskningsprojektet V-Dem, som används av bland annat Världsbanken och EU-kommissionen som demokratiskt mått för att jämföra olika länder.

Han tar bland annat upp att valen i Turkiet har stora brister och att det finns grova inskränkningar i landets yttrandefrihet.

– Turkiet fallerar i demokratiskt hänseende på i stort sett samtliga dessa områden, säger Staffan Lindberg till radion.

Förklaras av Natofrågan

Förklaringen till att de båda partiledarna svarar på det sätt de gör är den pågående Natoansökningen, som i högsta grad påverkats av just Turkiet.

Så menar åtminstone Sten Widmalm, också professor i statsvetenskap.

– Politik och intressen avgör hur man svarar, men det kan inte heller gå hur långt som helst som Staffan är inne på, säger han till SR.

Lovade hedra avtalet

Senast idag höll Nato en presskonferens där även utrikesminister Ann Linde (S) närvarade. Hon angav då ett löfte till Turkiet och Erdoğan.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

Statsministerns löfte

Enligt Erdoğan består avtalet av att Sverige ska utvisa 73 personer, någonting han påstår att Sverige har lovat för att Turkiet ska släppa in landet i Nato.

Magdalena Andersson har i sin tur lovat att inga svenska medborgare kommer att lämnas ut.

Ägnar man sig inte åt terrorismverksamhet behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Expressen i onsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen