JUST NU: Andersson och Kristersson kritiseras för uttalande om Turkiet

2022 07 05

Att Turkiet skulle vara en demokrati stämmer inte.

Det anser statsvetaren Staffan Lindberg som kritiserar de båda partiledaren för att ha hävdat just så är fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Lindberg hänvisar till en intervju som gjordes i helgen i Studio P1, då Magdalena Andersson och Ulf Kristersson konfronterades med frågan huruvida Turkiet är en demokrati eller inte.

Kämpade med svaret

Statsministern fick kämpa för att hålla tungan rätt i mun när hon skulle definiera det land hon precis slutit avtal med för att få gå med i Nato.

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar. 

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Svarade svävande

Även Ulf Kristersson svarade svävande på frågeställningen.

– Alltså, Turkiet är en parlamentarisk demokrati. Sedan är det ingen tvekan om att det finns bristande fri- och rättigheter i Turkiet.

“Det luktar illa”

Men att benämna Turkiet som en demokrati vore direkt felaktigt, enligt Staffan Lindberg. 

– Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati, då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa, säger han till SR.

“Fallerar i samtliga områden”

Lindberg är även föreståndare för det internationella demokratiforskningsprojektet V-Dem, som används av bland annat Världsbanken och EU-kommissionen som demokratiskt mått för att jämföra olika länder.

Han tar bland annat upp att valen i Turkiet har stora brister och att det finns grova inskränkningar i landets yttrandefrihet.

– Turkiet fallerar i demokratiskt hänseende på i stort sett samtliga dessa områden, säger Staffan Lindberg till radion.

Förklaras av Natofrågan

Förklaringen till att de båda partiledarna svarar på det sätt de gör är den pågående Natoansökningen, som i högsta grad påverkats av just Turkiet.

Så menar åtminstone Sten Widmalm, också professor i statsvetenskap.

– Politik och intressen avgör hur man svarar, men det kan inte heller gå hur långt som helst som Staffan är inne på, säger han till SR.

Lovade hedra avtalet

Senast idag höll Nato en presskonferens där även utrikesminister Ann Linde (S) närvarade. Hon angav då ett löfte till Turkiet och Erdoğan.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

Statsministerns löfte

Enligt Erdoğan består avtalet av att Sverige ska utvisa 73 personer, någonting han påstår att Sverige har lovat för att Turkiet ska släppa in landet i Nato.

Magdalena Andersson har i sin tur lovat att inga svenska medborgare kommer att lämnas ut.

Ägnar man sig inte åt terrorismverksamhet behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Expressen i onsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen