JUST NU: Andersson och Kristersson kritiseras för uttalande om Turkiet

2022 07 05

Att Turkiet skulle vara en demokrati stämmer inte.

Det anser statsvetaren Staffan Lindberg som kritiserar de båda partiledaren för att ha hävdat just så är fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Lindberg hänvisar till en intervju som gjordes i helgen i Studio P1, då Magdalena Andersson och Ulf Kristersson konfronterades med frågan huruvida Turkiet är en demokrati eller inte.

Kämpade med svaret

Statsministern fick kämpa för att hålla tungan rätt i mun när hon skulle definiera det land hon precis slutit avtal med för att få gå med i Nato.

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar. 

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Svarade svävande

Även Ulf Kristersson svarade svävande på frågeställningen.

– Alltså, Turkiet är en parlamentarisk demokrati. Sedan är det ingen tvekan om att det finns bristande fri- och rättigheter i Turkiet.

“Det luktar illa”

Men att benämna Turkiet som en demokrati vore direkt felaktigt, enligt Staffan Lindberg. 

– Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati, då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa, säger han till SR.

“Fallerar i samtliga områden”

Lindberg är även föreståndare för det internationella demokratiforskningsprojektet V-Dem, som används av bland annat Världsbanken och EU-kommissionen som demokratiskt mått för att jämföra olika länder.

Han tar bland annat upp att valen i Turkiet har stora brister och att det finns grova inskränkningar i landets yttrandefrihet.

– Turkiet fallerar i demokratiskt hänseende på i stort sett samtliga dessa områden, säger Staffan Lindberg till radion.

Förklaras av Natofrågan

Förklaringen till att de båda partiledarna svarar på det sätt de gör är den pågående Natoansökningen, som i högsta grad påverkats av just Turkiet.

Så menar åtminstone Sten Widmalm, också professor i statsvetenskap.

– Politik och intressen avgör hur man svarar, men det kan inte heller gå hur långt som helst som Staffan är inne på, säger han till SR.

Lovade hedra avtalet

Senast idag höll Nato en presskonferens där även utrikesminister Ann Linde (S) närvarade. Hon angav då ett löfte till Turkiet och Erdoğan.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

Statsministerns löfte

Enligt Erdoğan består avtalet av att Sverige ska utvisa 73 personer, någonting han påstår att Sverige har lovat för att Turkiet ska släppa in landet i Nato.

Magdalena Andersson har i sin tur lovat att inga svenska medborgare kommer att lämnas ut.

Ägnar man sig inte åt terrorismverksamhet behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Expressen i onsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen