JUST NU: Pressades om Turkiet är en diktatur eller ej – här är hennes svar

2022 07 03

Händelsen ägde rum vid Sveriges Radios partiledarutfrågning under Almedalsveckan.

Fick kämpa

Programledaren i P1:s Godmorgon Världen ställde Sveriges statsminister mot väggen.

# Anser du att Turkiet idag är en fungerande demokrati?

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar,

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Ställde om frågan

Programledaren ställde därefter om frågan till S-ledaren.

# Så du är lite osäker på om det är en fungerande demokrati?

– Det beror såklart exakt på vad man lägger i begreppet demokrati. Men jag menar det kommer ju att vara val i Turkiet under nästa vår, svarade Magdalena Andersson

Fråga om kurdernas situation

Därefter fick hon en fråga om ett av de andra områdena där Turkiets president Erdogan får hård kritik.

# Hur tycker du att Turkiet behandlar den kurdiska minoriteten?

– Det finns naturligtvis all anledning att titta väldig noggrant på hur minoriteter behandlas i många olika länder. I en rättsstat ska ju lagboken gälla lika för alla oavsett vilken etnisk bakgrund som man har, sade statsministern.

Delar inte Erdogans syn

# I Turkiet kan man ju klassas som terrorist om man twittrar regimkritiskt.

– Det är ju ingen tveksamhet om – och det har ju också varit väldigt tydligt i den dialog som vi haft med Turkiet – att vi har olika definition av terrorism i Sverige och Finland och i Turkiet.

– Där har ju vi i Sverige och Finland en definition som ju ligger nära den som många andra Natoländer har också. PKK är ju en terrorlistad organisation i EU – inte andra, svarade Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Frågan är synnerligen delikat då Sverige just nu befinner sig under press från Turkiet som har möjlighet att köra över samtliga Natos övriga 29 medlemsländer och stoppa Sverige från att bli medlem i Nato.

Orsaken är att alla 30 medlemsländer måste säga ja för att ett nytt land ska godkännas.

Magdalena Andersson (S) behöver balansera på en smal lina när hon besvarar frågan för att å ena sidan inte ge fel svar, å andra sidan inte reta upp Turkiet i precis fel läge.

Turkiet befinner sig mellan demokrati och diktatur – men dessvärre närmare diktatur än demokrati och dessutom går det allt mer mot diktatur.

Godkänd rösträkning

Den enskilda punkt som är mest positiv är att bedömningen är att rösträkningen genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt i landets allmänna val. Det förekommer helt enkelt inte utbrett fusk med rösträkningen.

Flera icke demokratiska delar

Men själva valkampanjen är inte demokratisk av en lång rad olika anledningar:

-En del partiers politiker och anhängare trakasseras.

-Politiker kastas i fängelse.

-Media stängs ned och journalister förföljs och kastas i fängelse.

-Hela samhället präglas av Erdogans islamistiska parti AKP:s försök att krossa politiska motståndare och dess sympatisörer med diktatoriska och våldsamma metoder.

Ligger strax under gränsen

På välansedda Freedom House demokrati- och diktaturlista över världens länder rankas länderna från 1 till 100. Länder som får 33 eller lägre klassas inte som fria länder och Turkiet får 32 poäng.

Underkategorin politiska rättigheter ger Turkiet 16 av 40 jämfört med Sveriges 40 av 40.

Bedömningen av huruvida Turkiets senaste presidentval och parlamentsval var demokratiska eller ej gavs 2 av 4 poäng.

Halvdiktatur

Frågeställningen om huruvida oppositionen har en realistisk möjlighet att vinna val i landet ger 2 av 4 poäng.

Sammantaget indikerar resultaten att Turkiet åtminstone är mycket nära att bli en diktatur och den icke-vedertagna termen halvdiktatur passar relativt bra.

Erdogan själv är mer diktator än vad landet Turkiet är en diktatur.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen