Ica-apotek upplyser: Tre vanliga läkemedel kan orsaka brännskador

2023 05 29

Ett flertal vanliga läkemedel kan bidra till svåra hudskador på sommaren.

Anledningen är att de gör huden särskilt känslig för UV-strålning, vilket kan få allvarliga konsekvenser om man är ute i solen.

Många av dem säljs receptfritt på svenska apotek, skriver Göteborgs-Posten.

– Beroende på varför man tar läkemedlet kan man kanske göra uppehåll under sommaren eller när man åker utomlands, säger chefsapotekare Annika Svedberg från Apoteket Hjärtat till tidningen.

Tre sticker ut

Det är framför allt tre läkemedel som sticker ut bland de som kan utgöra störst risk för människor som under behandlingen befinner sig i stark sol.

Vanliga smärtstillande geler som Voltaren och Diklofenak är två av dem, eftersom kemiska reaktioner kan uppstå av solljuset och orsaka brännskador på huden, skriver GP.

Ett tredje exempel är bensoylperoxid, en gel mot akne som säljs på apoteken utan recept.

Även tabletter

Men det är inte bara geler och krämer som kan orsaka svåra skador på huden under sommaren.

Det finns också exempel på tabletter, exempelvis antibiotika eller antivirala läkemedel.

Enligt Annika Svedberg bör man prata med sin läkare inför sommaren om man använder någon av dessa läkemedel som påverkas av solen.

– För gelerna brukar man säga att man ska undvika sol två veckor efter avslutad behandling. För tabletter med antibiotika brukar det handla om några dagar, säger Annika Svedberg.

Oroväckande låg kunskap

Förra veckan gick Apoteket Hjärtat och Ica ut med att svenska folkets kunskap om solens påverkan är oroväckande låg.

Sju av tio svenskar har ingen kunskap om hur vissa läkemedel kan påverka kroppen när den utsätts för sol.

– En oroande hög siffra nu när soliga sommardagar är på ingång, framhåller Ica-gruppen i ett pressmeddelande.

Varnar för appar

Det har även varnats för att hudcancer-appar, som fått ett uppsving den senaste tiden, inte håller måttet och är opålitliga.

– I dag är de här apparna inte kvalitetssäkrade och CE-märkta. De är inte utvecklade som konsekvens av kliniska studier, utan de är utvecklade ganska skyndsamt och prematurt och det gör mig som hudläkare orolig, säger Sam Polesie, specialistläkare i hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till Sveriges Radio.

LÄS MER: Ica går ut med sommarvarning

LÄS MER: Inför sommaren: Myndighet går ut med viktig information

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen


JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen