I NATT: Carl Bildts hårda utspel

2023 04 10

Rysslands expresident Dmitrij Medvedev har återigen stått för ett mycket hätskt uttalande.

Den här gången uttalar han sig på Twitter om att “ingen på planeten” behöver Ukraina.

– Varför kommer Ukraina att försvinna? Eftersom ingen behöver det, uttrycker Medvedev, som idag är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, på Twitter.

Han fortsätter med att påstå att USA tvingar Europa att stödja Ukraina.

– Det kommer att bli Europas sista fall, en gång majestätiskt men berövat av tillbakasträvande.

Carl Bildt: Låter psyksjuk

Utspelet fick den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt att reagera på samma plattform, vilket bland annat snappats upp av Expressen.

– Detta är en anmärkningsvärd drapa. Mannen är en före detta president och nu vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd. När jag tidigare har talat med honom upplevde jag honom som resonlig men kanske inte särskilt imponerande, framhåller Carl Bildt på Twitter.

Han tillägger:

– Men nu låter hans skriverier som någon som yrar på psyket.

Hotat friskt

Dmitrij Medvedev är kanske den person med kopplingar till den ryska presidentadministrationen som stått för flest och värst hot mot Ukraina och väst sedan invasionen inleddes.

Inte sällan har de handlat om kärnvapen.

Nyligen utfärdade samma person ett konkret hot om att använda just sådana mot Ukraina om landet försöker ta tillbaka Krymhalvön.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, sade Dmitrij Medvedev enligt Sky News i mars.

Tror att Nato skulle titta på

Skulle Ryssland använda kärnvapen är Medvedev övertygad om att Nato bara kommer att stå vid sidan av och se på.

– Jag tror inte att Nato direkt skulle blanda sig i konflikten ens i detta scenario. Demagogerna över havet och i Europa kommer inte att dö i en kärnvapenapokalyps, sade han i höstas enligt Reuters.

"Han är rubbad"

Samma person har även uttryckt att Ryssland skulle placera ut missilrobotar på tröskeln till Finland och Sverige om länderna går med i Nato.

– Även med Putinregimens mått mätt är denna man tydligt rubbad, framhöll Carl Bildt om just Medvedev i somras när den ryska politikern hotade den Internationella brottmålsdomstolen med kärnvapen.

Foto: Caroline Andersson Renaud, Talarforum resp President of Russia Office


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen